eller intet torde vara att tillägga, ehuru förhållandena häruti, likasom i allt annat under solen, med tiden förändra sig, och den uppgift, som vid en tidpunkt är riktig, ej låter tillämpa sig några år, kanske till och med en och annan månad efteråt. De få ord vi egna Chinas handelsrörelse äro ej af beskaffenhet att gagna affärsmannen, utan endast ämnade att gifva den allmänna läsaren ett om ock flygtigt begrepp derom. Några uppgifter om the-exporten skola meddelas i bilagorna, här nämna vi endast att den under sednare hälften af 1851 och första af 1852 uppgick till omkring ett hundra millioner skålpund, hvaraf två tredjedelar gått till England och dess besittningar, en till Förenta Staterna, och till öfriga länder en jemförelsevis omärklig qvantitet. Sidenvaror skeppas numera nästan endast till Amerika; den del deraf, som går till Förenta Staterna, består hufvudsakligen af så kallad pondji, eller tyg af ofärgadt rått silke, som der tryckes och färgas. De tunna brokiga sidentyger, som nu mest i Europa begagnas, tillverkas ej i China, och skulle i alla fall ej kunna beställas och ankomma nog hastigt för att följa det ofta vexlande modet. I spanskamerikanska kolonierna finnes ännu smaken för enfärgade och tjockare tyger mera i behåll, och vi hafva der sett praktfulla balklädningar af chinesisk atlas med inväfda börder. De vackra crêpe-schalarne höra der till hvardags-kostymen och finna en betydande afsättning. Till Europa går hufvudsakligen råsilke, hvaraf England tager största delen, eller nästan alltsammans. Sedan Shanghai öppnades för sjöfarten har en betydlig del af handeln dragit sig till denna stad, som ligger närmare den del af landet hvarest mesta och bästa Silket produceras. Skeppningen af råsilke är der tio gånger större än från Canton, och de flesta beställningar på tyger expedieras derifrån. I the-exporten ligger Canton ännu något öfver sin medtäflare. Ett förhållande, som förtjenar anmärkas, är det att medan England tager mångdubbelt större qvantum brunt the än grönt, taga Förenta Staterna mera grönt än brunt <footnote>Till exempel 1851—2 England 56 millioner brunt mot 8 d:o grönt, medan F. S. 15 millioner grönt och 13 d:o brunt. (Se vidare bilagorna.)</footnote>. De mellanliggande hamnarna, Amoy, Ningpo och Fu-tchau-fu, hafva blott jemförelsevis obetydlig handel, och den med Brittiska Indien bedrifves nästan hel och hållen från Canton, till en betydlig del genom Parsi-hus. Alla varor, som af Europeer uppköpas, betalades förr vid emottagandet kontant med silfver, i tackor eller myntadt, men numera till en betydlig del med vexlar på England, framkallade af vinsten på opiihandeln. Utom smått skiljemynt af koppar och tenn, eger det chinesiska riket intet prägladt mynt, utan silfver tages efter vigt. Det