- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, sednare delan. /
132

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Segling till Manilla och uppehåll därstädes.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gick oklanderligt, eller till och med förträffligt; koloniens flotta har
sin station vid staden Cavite, ett par mil vester om Manila. Lokalen
är förträfflig för varf och andra anläggningar, men allt hvad som
finnes är i förfallet skick. Med undantag af några ångbåtar och
skonertar, består flottan endast af omkring sextio kanonslupar af olika slag,
med 25—40 mans besättning. De större föra svåra kanoner, de
mindre blott lätt artilleri. Deras bestämmelse är endast att skydda
kusterna mot anfall och härjningar af malajiska sjöröfvare, hvilka ofta
i stort antal ofreda dessa farvatten. Dessa vikingar hafva sitt
hufvudtillhåll på Sulu-Öarne, men träffas öfverallt på kusterna af Borneo,
Celebes, Mindahao och andra öar. På sednaste tider hafva de dock
blifvit mindre djerfva, sedan de åtskilliga gånger blifvit allvarsamt
tuktade både af Engelsmän och Spaniorer. Ångbåtarne hafva dervid
isynnerhet varit af nytta, emedan de kunnat följa röfrarne in i deras
kryphål. Med anledning af deras mohamedanska religion kalla
Spaniorerne dessa malajiska befolkningar för Mohrer (moros), en visserligen
alldeles origtig benämning. Kanonsluparne äro fördelade på
åtskilliga stationer längs kusten. Att dömma efter hvad vi hade tillfälle
att se, äro de ganska väl hållna och bemannade, en anmärkning som
före oss d’Urville gjort om den vid Samboangan (på Mindanao)
förlagda afdelning.

Manila är säte för en erkebiskop, som har under sig biskopar i
Nueva-Segovia, Caceres och Zebu. Att åtminstone det lägre
presterskapet icke kan stå på någon hög grad af odling och kunskaper, kan
man väl på förhand sluta till, och den skildring deraf, som magister
Andersson lemnat, är just ej rekommenderande. Utom det sekulära
presterskapet finnes ett antal munkar, som dock ej är betydligt. I
staden ser man ofta dylika med högtidlig min på gatan räcka sina
händer åt förbigående att kyssas. De flestas frodiga utseende och
glada min vitsorda mera om ett makligt och frossande lefnadssätt än
om stränga vakor och botöfningar. En förordning förbinder
provinsguvernörerna att tillse att ej de andliga göra intrång på de verldsliga
myndigheternas område eller visa dem missaktning. Det oaktadt skall
presterskapets inflytande vara stort, isynnerhet i de aflägsnare
provinserna.

Sedan långliga tider har man vant sig att anse Spaniorernes
framfart i sina kolonier såsom höjden af grymhet och omensklighet.
Utan att förneka eller ursäkta de grymheter, hvilka vid Amerikas
eröfrande blifvit begångna, våga vi dock hysa den tron, att den
historiska framställningen deraf ej saknar öfverdrifter, och om befolkningar
försvunnit, torde orsaken vida mera få sökas i de genom umgänge
med den hvita rasen spridda sjukdomar, (såsom koppor m. fl.), än uti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free