Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIV. Segling till Manilla och uppehåll därstädes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvars yttre utseende var högst tarfligt, och föga skiljde sig från de
vanliga malajhusens. Inuti var det deremot ganska hyggligt. Vi
emottogos mycket vänligt af värden, en gammal skrynklig man med ett
par stora betelbussar i munnen, och klädd alldeles som en man af
folket, med skjortan hängande utanpå benkläderna. Den gladlynta
frun i huset var äfven klädd på fullkomligt inhemskt sätt. Ett antal
gäster var redan anländt, deribland några figurer, som deltagit i
någon procession, och ännu voro utstyrda i glittrande drägter af silfver-
och guldpapper. De vederqvickte sig nu efter ansträngningarne vid ett
med såväl mat som dryck rikligen försedt bord. Vi erbjödos
förfriskningar i skapnad af champagne, Öl, kognak och vatten m. m.,
hvarjemte alla ingredienser för beredning af betelbussar kringbjödos. De
bestodo af nätt skurna stycken betelblad, klufna areca-nötter och kalk,
hvilka båda sednare ingredienser insvepas i bladet, för att sedan
införas i munnen. I areca-nötternas ställe begagnas äfven så kallad
gambier [1]. Vi lemnade naturligtvis dessa läckerheter i sitt värde, och
gingo att bese husets märkvärdigheter, bestående af fyra grannt
utsirade helgonbilder af halfannan alns höjd. Deras kläder voro
öfversållade af äkta guldbroderier, och vid högtidliga tillfällen, då de bäras
i procession, behängas de med smycken till flera tusen piasters värde.
Tiden tillät ej något längre uppehåll, utan vi togo afsked af
värdfolket, uppsökte våra vagnar, och skyndade till chinesiska
gobernadorcillons bostad.
Der var fullt hus och man måste tränga sig fram genom skaror
af chinesiska plebejer, som skockat sig i förstugor och trappor. Hela
våningen var äfven fullproppad med menniskor, isynnerhet den
tillämnade danssalen, som pryddes af ett porträtt af drottning Isabella.
Den samling fysionomier man här hade för ögonen var högst
märkvärdig att åse. Spanska och fremmande officerare trängdes bland
mestizer i alla möjliga färgskiftningar mellan rödbrunt och hvitt, täcka
spanska damer i prydliga toaletter skymtade fram mellan
Tagalmamseller och europiserade Chinesiskor; i det kring huset löpande galleriet
sutto små bruna pojkar uppklättrade på takstolparna med vaxstaplar i
händerna, bildande lefvande karyatider, och en rad plattnästa
chinesiska arbetskarlar begapade med vederstyggligt vidöppna munnar och
stirrande, glaslika ögon den herrlighet de hade utbredd framför sig.
Snart började dansen, men trängseln var för stor, för att den skulle
kunna blifva liflig. Ganska underhållande var det att se en smalögad
chinesisk skönhet fara åstad i en polka eller galopp; vi anse dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
