- Project Runeberg -  Fregatten Eugenies resa omkring Jorden åren 1851-1853, under befäl af C. A. Virgin. / Sednare delen /
148

(1854-55) [MARC] Author: Carl Johan Alfred Skogman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Sinkapoor och Batavia.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på spel och nöjen, såsom tuppfäktningar och dylika, och delar Chinesens böjelse för opium, som dock skall på honom utöfva en helt annan verkan än på den sednare. Under det denne från ett tillstånd af angenäm liflighet öfvergår till yrsel och domning, blir Malajen vild och kommer stundom i ett riktigt berserka-raseri. Han anfaller då utan åtskillnad hvem han råkar, och man brukade förr ett slags redskap, liknande våra urgamla brandvaktssaxar, för att bemägtiga sig dylika ursinniga menniskor. Numera skall sällan någon sådan anträffas i Sinkapoor. Opiekrogar finnas der fortfarande i stort antal, och äro flitigt besökta af arbetsklassen. Gemenligen hålles der tillika spelbank, och utskummet af det i Sinkapoor i allmänhet illa representerade qvinnokönet bidrager till nöjet och munterheten på dessa ohyggliga ställen, hvarest man har tillfälle studera opierökningens verkan i alla dess stadier. Alla dessa olika folkslag, som inom sig tala sina egna språk, hafva till gemensamt begagnande antagit malajiskan, såsom lättast att till hvardagsbehof inhemta. Tjenstefolk känna dock vanligen de engelska benämningarna på i hushållet och vid bordet nödvändiga föremål, hvarförutan fremlingen skulle befinna sig i verklig förlägenhet under vistandet på ett hotel i staden. Ett par dylika, af temligen god beskaffenhet, äro till finnandes, och för en piaster om dagen får man hyra en liten täckt vagn, som man disponerar från solens uppgång till kl. 11 på qvällen, men betalningen är lika stor för ett kortare begagnande. Kusken mottager med tacksamhet äfven den ringaste drickspenning och är alltid höflig och påpasslig. Hästarne äro från Java eller Celebes, små till vexten, men välbildade, snabba och lifliga. Vagnarna sakna ofta kuskbock, och körsvennen springer då hela tiden bredvid hästen eller intager någon halsbrytande plats på åkdonet, hvarifrån han med rop och tilltal uppmuntrar hästen. När man i mörkret färdas utom staden medföres vanligen en fackla, dels för att belysa vägen, dels för att skrämma de rofdjur, som möjligen skulle kunna befinna sig i närheten. Ombord på Eugenie var hela tiden fortfarande marknad på en mängd olika varor. Utom frukt och matvaror utbjödo Malajer hela båtlaster af snäckor och koraller, papegojor och andra foglar, apor, samt modeller af båtar; Chineser de sedvanliga skrinen och arbetena af elfenben och perlmor, eller kläder och skodon, och Hinduer försökte sin lycka i ambra och benzoe, perlor och ädla stenar, makassarolja och andra österländska parfymer, samt åtskilligt smått kram af europeisk tillverkning. Desse sednare herrar tycktes hafva underbart elastiska samveten. Större delen af deras varor voro förfalskade, och deras medgörlighet i prutningsväg öfverträffade allt hvad man till och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 5 14:36:51 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free