med om en viss af Stockholms diversebodar hört omtalas. Det var isynnerhet en lång karl, med ett gement, men qvickt ansigte, som gick ända till oförskämdhetens yttersta gränsor; han bedyrade både vid sitt hufvud och profetens skägg — han var mohamedan — att hans glasbitar voro rubiner och smaragder, men han fann ingen, som ville sätta den ringaste tro till hans försäkringar. Af hans öfriga varor såldes en del till mindre än tiondedelen af det först begärda priset, och på skälmens min, när han strök pengarna i påsen, såg man tydligen att han likväl hade god vinst i behåll. En dag förvånades vi att af en Hindu tilltalas på god danska. Den tilltalande var från Tranquebar, derhän som gosse lärt språket, och hade ännu deraf glömt föga eller intet, ehuru han på många år endast högst sällan haft tillfälle att tala det. Han hade här varit dubash åt skeppet Preciösa, och påminde sig väl dess befäl.Äfven hade vi besök af en taskspelare, som för en ganska måttlig betalning uppförde sina konster, hvilka utfördes med mycken skicklighet, till stor förlustelse för den åskådande besättningen. En af hans kraftyttringar bestod i att ränna en värjklinga ned genom halsen till ett djup af nära en aln, och vi kunna försäkra att stålet verkligen tillryggalagt hela vägen från hans mun nedåt. Slutligen måste vi nämna ett förnämt besök, hvaraf fregatten hedrades. Den Malajiske sultanen af Lingin<footnote>Ön Lingin ligger 13 Sv. mil söder om Sinkapoor, och skäres nästan midt itu af eqvatorn. Under dess sultan lyda äfven några kringliggande holmar.</footnote> behagade nemligen taga henne i ögonsigte. Han är en medelålders man, af fullkomligt malajiskt utseende men mycket belefvadt väsende, och hade den godheten inbjuda fregattens officerare på en kostymbal, hvilken vår snara afsegling dock hindrade oss att bevista. Sultanen drager af sitt land den ej obetydliga inkomsten af 50,000 piaster, dem han i all maklighet förtär i Sinkapoor, hvarest han förmodligen trifves bättre än i sitt rike bland sina trogna undersåter, för hvilka han torde vara en temligen obekant storhet. Beläget helt nära eqvatorn och man kan säga på gränsen mellan de olika mussonsystemer, hvilka herrska i Chinesiska sjön samt i Bengaliska viken och Javanska sjön, har Sinkapoor ett klimat, som hela året igenom är nästan utan periodiska förändringar, utan årstider. Ehuru hett är det ej egentligen osundt. Under vårt vistande här var temperaturen om dagen 27°—30°, om natten 23°—25°; himmelen var oftare mulen än klar, isynnerhet om eftermiddagarna. Vinden höll sig mest mellan nord och nordost, vexlande mellan stiltje och måttlig bris, men gick stundom på nordvest, och medförde då strida regnskurar, hvilka oftast plägade inställa sig kl. 2—5 e. m. Ett sådant