Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- XV. Sinkapoor och Batavia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydligt, ehuru, som nämndt är, andra oupphörligt anlände från fasta
landet. Styrelsen märkte dock snart att tigrarnes närvaro hade sina
fördelar, och fann sig föranlåten att nedsätta skottpenningarna,
hvarefter antalet åter tilltagit. När skogarne och snåren blefvo så pass
säkra, att man utan betydligare fara kunde uppehålla sig i dem,
bildade sig nemligen derstädes hela kolonier af det gemenaste slödder,
verkliga röfvareband, som der funno en nästan oåtkomlig skyddsort,
och ingåfvo styrelsen allvarsamma farhågor. Tigrarnes åter tilltagande
antal säges hufvudsakligen bidragit till att spränga dessa nästen, och
ingen brottsling vågar söka en tillflyktsort i snåren, hvars
polisbevakning odjuren kunna sägas bestrida. Fångsten af en tiger är dock
alltid en rätt god affär, äfven om inga skottpenningar erhållas. Huden
betalas temligen högt, Chineserna äta med begärlighet köttet, som till
och med insaltadt skickas till sjelfva det himmelska riket, likasom
benen, hvilka pulveriseras, och jemte hjernan spela en betydande roll
i den chinesiska farmacien. Ett tigerbenspulfver intages vid tillfällen
då mod och beslutsamhet erfordras, hvaremot ett af rådjursben
begagnas då man behöfver vara snabb i loppet. Under kriget mot
Engelsmännen måste de möjligen intagna tigerbenspulfren varit af dålig
beskaffenhet, kanske till följe af någon nedrig intrig från fiendens sida
förfalskade, eller utbytta mot den andra sorten. I d'Urvilles sednare
resa (VII, 95) uppgifves att en Chines skall genom utminutering af
en tiger fått den betalad med 350 piaster.
Det är ej i egenskap af produktionsort som Sinkapoor eger sin
egentliga betydenhet, utan såsom upplags- och marknadsplats, såsom
mellanstation för handeln mellan Europa, China och de många
oberoende öarna i Indiska Arkipelagen. Junkerna kunna knappt sträcka
sina färder längre än hit. De kunna väl gå till Batavia eller andra
javanska hamnar, men handeln är der belastad med för många
formaliteter och afgifter för att kunna täfla med den fria i Sinkapoor.
Såsom mellanstation för ångbåtslinierna mellan Suez och China, och
mellan Bengalen och China, har denna stad alltid att erbjuda de färskaste
underrättelser om marknadens ställning på alla de vigtigare
handelsplatserna. De många smahamnarna på öarna kunna ej besökas af
annat än mindre fartyg, som dels äro olämpliga för sjöfarten mellan
Indien och Europa, dels tillhöra Chineser eller dylika, som ej befatta
sig med sådan sjöfart. Med dessa fartyg göra de så kallade
Bugishandlande sina resor kring Borneos, Celebes' och andra öars kuster,
upphandla varor och föra dem till Sinkapoor, der de uppköpas af större
handelshus och för vidare skeppning ompackas i lämpligare balar eller
kärl. Dessa varor äro till en del ganska dyrbara, såsom trepang,
svalbon, perlmor och perlor, kryddor, kaffe, m. fl., och betalas dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Feb 5 14:36:51 2026
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/eugenie/2/0183.html