Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Sinkapoor och Batavia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Damerna visa sig då i bal-toalett, och det påstås att täflan deruti
skall vara det som mest sysselsätter deras tankar. Vi ursäkta gerna
ett sådant förhållande, och skulle till och med vilja anse det såsom
hedrande för Batavias damer, som derigenom bevisat att deras
tankekraft ej alldeles bortdunstat under Javas glödande sol. Dessutom
hafva de den fördelen att deras parad-mundering, som lemnar hals
och armar bara, är vida lämpligare för klimatet än herrarnes
igenknäppta frackar och åtsittande halsdukar. En promenad i vagn efter
solnedgången är här onekligen ganska behaglig; de starkt upplyste
husen framtitta så intagande mellan de rika löfmassorna af hundratals
olika vexter, bland hvilka eldflugorna gnistra, och i halfmörkret eller
den ostadiga fackelbelysningen är naturligtvis inbillningskraften alltför
benägen att med alla behag smycka de många åkande damerna, hvilka
möjligen vid dagsljus ej skulle taga sig fullt så väl ut. Vi säga
möjligen, ty vi kunna ej skryta med att vid naturlig belysning hafva sett
en enda af Batavias täcka kön, med undantag af malajiskor, dem
kanske någon skulle vilja räkna dit, en sak som ej kan falla oss in,
utan få de nöja sig med att hänföras till det otäcka. Utom på qvällen
är det blott tidigt på morgonen som man här kan sägas lefva, men
vi hafva hört påstås att man redan kl. 6 f. m. måste visa sig i stor
uniform, om man ej vill utsätta sig för att blifva anklagad för
obelefvenhet. Vi kunna väl hvarken bestyrka eller motsäga de uppgifter
vi hafva sett och hört om etiketten och rangsjukan i Batavia, men
äro dock böjde att anse dem något öfverdrifna[1]. Dessutom torde den
besynnerliga ställning till infödingarna, som Holländarne innehafva, till
en viss grad göra en nimbus af förnämhet nödvändig, och kanske
bidrager den vid alla tillfällen visade vördnaden för förmän ej
obetydligt till upprätthållandet af Hollands välde härstädes. Guvernören
erhåller af den inhemska fursten titeln ”farfar”, och kallar honom
tillbaka ”min sonson”, och det är säkerligen en sak af vigt att styrka
alla dessa små furstar i tron på omöjligheten af att motsätta sig hans
vilja. Vi skola strax nämna några ord om det sätt hvarpå styrelsen
på Java är inrättad. Emedlertid måste vi dock erkänna att vi känna
föga eller inga sympathier för hela ön, hvarest ett fortsatt vistande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
