Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XV. Sinkapoor och Batavia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användt de inhemska furstarna, dem folket sedan urminnes tider var
vändt att oinskränkt lyda. Vid indrifvandet af de hårda pålagorna
har den vetat att gå till väga på ett sätt, som lyckats förekomma alla
allvarsamma förvecklingar. Dessa pålagors beskaffenhet skall strax
omnämnas. Till det yttersta beroende af holländska styrelsen, hafva
furstarne till namnet en betydlig magt öfver sina så kallade
undersåter, styrelsen visar dem till det yttre mycken aktning och betalar
dem hederligt underhåll. Sedan längre tider har den haft rättighet
att bland den regerande furstens slägt välja hans efterträdare, att inom
hans område militäriskt besätta hvilka punkter den godt syntes, och
att hos honom underhålla en så kallad hedersvakt, hvars verkliga
bestämmelse dock ej är svår att gissa. Naturligtvis har styrelsen ej
underlåtit att på thronen upphöja den enfaldigaste och medgörligaste
inom slägten, och på alla sidor omgifven af spioner, har hvarje furste
ej kunnat göra ett steg, utan att underrättelse derom genast kommit
till guvernören. Icke destomindre reste sig 1826 regerande sultanen i
Solo, men hans företag misslyckades, och Holländarne begagnade sig
af tillfället att ytterligare befästa sitt välde öfver hela ön. I den
afsatte sultanens i Solo ställe upphöjdes en ung slägting till honom på
thronen, men han delade efter ett par års förlopp sin företrädares öde,
och landsförvisades till Amboina, blott för det han emot förbud lemnat
sitt slott, utan att derom på förhand underrätta den holländska
residenten. Oaktadt hans ärende endast varit att nattetid bedja på sina
fäders grafvar, och ingen annan förbrytelse mot de hårda
förordningarna kunnat läggas honom till last, utan han tvärtom under det
föregående kriget hållit sig alldeles afsides, förblef styrelsen döf för de
många förböner som fälldes för honom. Det ansågs dock sannolikt
att han på annat sätt, genom för myckna kunskaper och den
personliga tillgifvenhet han tillvunnit sig af sina såkallade undersåter, väckt
styrelsens skygghet, och att man nu passade på tillfället för att utan
att bryta mot sedvanliga bruk befria sig från hans person. Ehuru
hård den dom var, som drabbat honom, måste man dock erkänna att
styrelsen vid detta tillfälle handlat klokt, ty en magt af detta slag,
som Holländarne utöfva i sina ostindiska kolonier, måste visa sig
oåtkomlig för allt, som af en okunnig befolkning kan uppfattas eller
tydas som svaghet. Ett enda medgifvande föder snart ett annat, och
många skulle väl ej behöfvas för att störta hela den på temligen
bräckliga grunder hvilande byggnaden.
Under sina egna herrskares välde lefde Javaneserne fordom i ett
fullkomligt slafveri. Jorden var regentens och dess afkastning lemnades
till honom, som endast lät hvar och en behålla det för hans
uppehälle nödvändiga. Dock skall denna rättighet oftast varit begagnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
