Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVI. Kokosöarna, Mauritius och Kap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sundet under denna årstid vräker in från sydvest. Vi hade dock
knappt stuckit in i denna ränna förr än vinden kastade alldeles emot
och blåste i friska byar med starkt regn. Kryssningen fortsattes
likafullt med alla de segel fregatten kunde bära, bramseglen gigades och
tillsattes flera gånger, men kl. 9 f. m. kom en vida hårdare by än de
föregående, som tvang oss att låta märsseglen löpa. Storseglet och
mesanen voro redan gigade, men just i detsamma fockegigtågen räcktes,
blåste det något slitna seglet långs undra refbandet itu från lik till
lik; vi höllo derpå tillbaka ut i Sunda-sundet, hvarest vi hela dagen
kryssade mot den inåt Java-sjön sättande strömmen, och en dyning,
som nästan alldeleles stoppade fregattens framfart på ena bogen och
stundom kom seglen att slå emot masterna, oaktadt brisen var temligen
frisk. Sålunda fortforo vi hela natten, omgifna af några i samma
fördömelse stadda kamrater. Följande morgon lyckades vi dock ligga
öfver Prins-ön och höllo derpå lättare, så att vi ett par timmar
sednare voro ur det egentliga sundet, och vid middagen pejlade Java
Hufvud i O. S. O. Vinden stillnade helt hastigt, sedan vi väl kommit
ut i öppna sjön, hvarest fregatten den återstående delen af dagen
obarmhertigt vräktes af den höga dyningen från sydvest.
Vi bådo nu farväl åt den Ostindiska Archipelagens farvatten och
öar, hvilka sednare af åtskilliga författare, isynnerhet fransyska, blifvit
kallade Malesien, efter den derstädes nästan uteslutande förekommande
inhemska folkstam. Vårt vistande derinom hade ej varit långvarigt
— endast sex veckor — men dock tillräckligt för denna gång. Att
dessa öar erbjuda vida fält för odlingar och handel är otvifvelaktigt,
zoologen och botanikern finna derstädes mångfaldiga nya och intressanta
föremål att undersöka och insamla. För den profana blir dock
vistandet der snart odrägligt, ehuru det möjligen under annan årstid kan
vara angenämare än under denna. Oss föreföll det som låge det i
klimatet något eget förslappande, som vi ej kännt på andra ställen,
hvarest dock temperaturen är föga lägre. Atmosferens stora fuktighet
torde vara orsaken dertill. Man tappar all lust, all förmåga att tänka
och arbeta, till och med nöjen blifva för ansträngande. Något
sällskapslif finnes ej, de fleste Europeer äro om dagen alldeles upptagne
af sina affärer och göromål, och söka om qvällen endast stillhet oeh
hvila; man kan ej vistas länge ute den tid af dygnet då menniskan
enligt naturens ordning egentligen bör lefva, och sedan den första
nyhetens behag försvunnit, ligger i allt hvad man inom sitt eget slägte
ser en tröttande enformighet och en motbjudande fulhet. Man kan ej
vika ett steg från de trampade vägarna utan att klifva ned sig i
risfältens dy eller fastna i snår och moras. Angenäm sysselsättning vill
här säga att beqvämt kullvräkt i en rörstol och med fötterna upplagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
