Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
mellan den heliga alliansens tid och de årtal, som efterföljde
Frankrikes juliirevolution år 1830 såsom ock året 1848
betecknar en skiljepunkt. Men skilnaden mellan dessa smärre
tidsafdelningar är mycket mindre än sammanhanget, som
förbinder dem.
Vill man således betrakta det europeiska statsystemets
närvarande skick är tiden från 1814—1815 och intill det
närvarande ögonblicket den tidrymd, som utgör
betraktelsens föremål.
Denna betraktelse får likväl icke utvidga sig till en
fullständig historia. Det finnes ingen anledning att utsträcka
den historiska framställningen längre än till att antyda de
allmänna förhållanden och tilldragelser, som varit af
bestämmande vigt för staternas ställning inom statsystemet.
Och då nu de historiska händelserna icke betraktas för
historiens skull, så som skulle meningen vara att framställa
en fullständig historia, men historiens tilldragelser blott
anmärkas för den uplysning de lemna om staternas
sammansättning och statsystemets organisation, blifver en följd att
betraktelsen ej mycket fäster sig vid de historiske personerne,
men nästan blott vid resultaterna, som åstadkommos.
Men om således statens författning eller livad man kallar
statsrätt i detta ordets vidsträcktaste bemärkelse har sin
förklaring i historien, så är likväl blott en sida af
statskunskapen dermed förklarad. Menar man nämligen med
statskunskap kunskapen om statens bela beskaffenhet och
tillstånd, måste forskningen icke blott omfatta statens
organisation, dess statsrättsliga lagar och formerna, hvaruti staten
rörer sig och lefver, men samma forskning sträcker sig äfven
till statens beståndsdelar, landet och folket samt medel och
tillgångar, som förefinnas för folkets lif, dess förkofran och
välmagt eller hvad som brister. En mycket väsendtlig del
af statskunskapen består af den gren inom de politiska
vetenskaperna, som kallas statistik. I statistiken framställer
sig folkets tillstånd likasom statens organisation framstår i
de statsrättsliga lagarne och den historiska häfden. Det
vore för mycket sagdt att staternas magt eller vanmagt helt
och hållet kan bestämmas på grund af statistikens
uträkning, men det vore lika orätt om någon sade att denna räk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
