Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
klaring att krigstillståndet liar uphört. Men en sådan
förklaring finnes icke i detta fördrag, sjelfva urkunden
begynner genast med de särskilda vilkor, som bestämdes. Och
uti inledningen säges blott att sedan allt var lyckligt och
väl uträttadt, Napoleon" störtad och den förut befintliga
ordningen återstäld, hade magterna funnit af behofvet påkalladt
att bestämma vissa vilkor dels till någon skadeersättning åt
dem sjelfva dels till säkerhet för framtiden Var det så
att detta fördrag innehöll vissa upoffringar, som Frankrike
måste åtaga sig — och sådana vilkor funnos visserligen i
fördraget — så var detta att anse såsom ett pris, som
konungen i Frankrike och detta land under det statsskick,
som återstäldes, fingo betala för att vara befriade från
Napoleon eller, om man vill uttrycka sig på annat sätt, ett
straff, som det affälliga Frankrike fick erkännas sedan
affallet var misslyckadt.
Det är klart att allt detta, såsom äfven den behandling
som vederfors Napoleon, framställer sig på annat sätt för en
betraktelse från buonapartisk ståndpunkt, men då nu
meningen ’är att betrakta de grundsatser, som följdes vid det
europeiska statsystemets återuprättelse, torde handlingarnes
betydelse vara sådan som nu är visad. Det torde också kunna
erkännas att de segrande magternas rätt att förfara på sätt
som skedde så mot Frankrike som mot Napoleon sjelf var
lika god och väl bättre än Napoleons, när han på sin tid
sönderstyekade länderna, bortryckte folkslagen ur deras
naturliga förbindelser och störtade monarkerne från deras
throner.
Fördraget i Paris den 20 nov. 1815 d. ä. den s. k.
andra Pariserfreden, var hufvudsakligen af följande innehåll:
a) Frankrikes gränser bestämdes icke sådana de hade
varit d. 1 jan. 1792 såsom stadgadt var i 1814 års
fredsfördrag, men 1790 års gränser lades till grund, dock med
några smärre jämkningar enligt en gränsreglering, som nu
bestämdes. De afträdelser, som Frankrike enligt denna
gränsbestämning måste göra, kunde ej vara betydliga, den
1) »justes indemnités pour le passé et des garanties solides pour
ravenir. de Mårtens, 1. c. T. II, p. 682.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
