Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
gamla franska monarkien med det område den samma hade
haft före revolutionen blef öfver hufvud oförminskad och
Frankrike behöll de inom de gamla gränserna belägna
enc-laverna t. ex. Avignon och Venaissin. De segrande
magterna missbrukade icke sin öfvermagt till att sönderstycka
Frankrike. Bland de smärre afträdelser, som gjordes, var
suveräneteten öfver furstendömet Monaco, som nu
öfverflyttades från Frankrike till Sardinien.
b) Frankrike förband sig att betala en skadeersättning
af 700,000,000 francs till de förbundna magterna.
Betal-ningsvilkoren reglerades genom särskildt öfverenskommelse.
Ett vanligt fredsvilkor brukar vara att en segrande fiende
betingar sig krigskostnadens ersättning af den öfvervunclne.
Voro här icke fiender, som slöto fred, men bundsförvandter,
som hade hjelpt konungen i Frankrike, så var här en
betalning, som han, hvilken hade fått hjelpen, erlade till dem,
hvilka hade gifvit honom samma hjelp.
c) Frankrike förband sig att för en viss tid emottaga
en inqvartering af främmande trupper. Styrkan bestämdes
till högst 150,000 man, hvilka skulle förläggas på gränserna
således icke i det inre af Frankrike. Truppernas underhåll
skulle bekostas af Frankrike. Tiden bestämdes till högst
fem år med förklaring att efter tre års förlopp skulle de
vederbörande magterna i samråd med konungen i Frankrike
taga i öfvervägande, huru vida inqvarteringen då kunde
up-höra, d. v. s. huru vida omständigheterna voro sådana att
denna bevakning ej mera vore behöflig. Behofvet, som nu
förefans, var den oro och osäkerhet, som rådde i Frankrike.
Europa hade erfarit så oerhördt mycken ofred från detta
land och det förflutna årets exempel hade varit i så hög
grad varnande att ett sådant säkerhetsmått ansågs behöfligt.
d) Den förra Pariserfrcden af den 30 maj 1814 samt
Wienerkongress-akten, som nu var färdig, daterad d. 9 juni
1815, stadfästades i alla delar, som ej voro genom det nu
afslutade fördraget förändrade.
För öfrigt innehöll Pariserfördraget att fästningen
Huningen, som Frankrike fick behålla, skulle raseras, hvilken
åtgärd omtalas såsom ett säkerhetsmått för Schweitz,
hvarjämte den neutralitet, som var åt Schweiziska förbundet till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
