Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
står, som hade gjort förluster genom franska republikens
eröfringar. Grundsatsen var stadgad genom fredsfördragen i
Campo-Formio (1797) och Lüneville (1801) att
skadeersättningar skulle beredas. Detta kunde ej gå i fullbordan på
annat sätt än att vissa andre tyske riksfurstar och
medlemmar af tyska riket upoffrades och de andlige
riksständerna voro de, som i främsta rummet kommo i
fråga-Frågan väcktes på kongressen i Rastadt (1797—1799) och
af-gjordes genom det s. k. Rihs-Beputations-Hufvudbeslutet på
en kongress i Regensburg 1802—1803. Från den tiden
funnos inga prelater med furstlig magt i Tyskland eller säte
och stämma på tyska riksdagen, utom blott en enda,
nämligen kurfursten af Mainz, hvilken väl förlorade största delen
af sitt erkestift eller kurfurstendöme, men fick dock behålla
en del och erhöll vissa andra besittningar, så att han
innehade furstendömena Aschaffenburg och Regensburg samt
grefskapet Wetzlar jämte värdigheten af Rikserkekansler
med säte och stämma på riksdagen. — Sedermera, när tyska
riket aldeles uplöstes, kunde ingen fråga upstå om att
återställa de prelatensiska herraväldena; bland Rhenförbundets
furstar fans ingen kyrkans prelat om man ej vill räkna den
nyssnämnde f. d. kurfursten (erkebiskopen) af Mainz. Denne
furste var likväl nu mera att anse såsom sekulariserad,
ehuru ej beröfvad bela sitt land. Han titulerades Furst
Primas och var nu mera helt och hållet en furste af
lek-mannastånd. Slutligen år 1810 erhöll han titeln storhertig
af Frankfurt.
Sådan var nu de kyrkliga f. d. riksständernas ställning
när Wienerkongressen sammanträdde. De funnos ej mera,
Wienerkongressen hade icke förstört dem, men återstälde
dem icke heller. Sekularisationen var gjord och fick ega
bestånd. Länderna ingingo i det allmänna landaskiftet och
storhertigdömet Frankfurt lika med de öfriga.
Men visserligen var detta ett brott mot legitimiteten.
Skulle all legitim rätt hållas i helgd, så borde väl äfven
desse herrar och furstar af det andliga ståndet blifvit
återstälde. Men då skulle furstarne af det verldsliga ståndet,
som nu suto i besittning af de sekulariserade länderna,
nödgas återlemna dessa besittningar. Dertill voro de ingalunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
