Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
benägne, den legitima rätten fick vika för det politiska
intresset, den nakna grundsatsen för den praktiska
ändamålsenligheten. Det förhöll sig nämligen med dessa kyrkliga
riksständer lika som med de italienska republikerna att
någon skada gjordes icke derigenom att de förblefvo borta ur
verlden. Skulle alla dessa biskops- och erkebiskopstift,
ab-botsdömen och »probsteyen» nu blifvit suveräna stater, så |
skulle Tyskland blifvit lika illa sönderrifvet, som det
under den fordna tiden hade varit. Tyska Förbundet
innehöll visst icke Tysklands enhet, men en så oerhörd sönder- :
splittring, som hade funnits inom tyska riket, blef dock icke
nu bibehållen. Dessa stiftelser och herradömen, som
förblefvo sekulariserade, hörde genom bela sin art och beskaf- i
fenhet till ett statskick, hvars tid länge sedan var gången
och hvars återställelse ingalunda var önskvärd. Minst kan 1
inan från protestantisk synpunkt beklaga deras öde, de hörde
naturligtvis till katholska kyrkan. Saken tillgick för öfrigt
på det sätt att Wienerkongressen nämner dem icke i
kongressakten, men förfogar helt obesväradt öfver deras
besittningar och påfven protesterade förgäfves 1).
Sekularisationerna angingo hufvudsakligen Tyskland?
men berörde äfven Schweiz. Det sätt, hvarpå
Furst-Bisko-pen af Basel och Furst-Abboten af S:t Gallen omtalas i
Wienerkongressens förklaring den 20 mars 1815, hvartill
Schweiziska Förbundet gaf sitt samtycke, utvisar att desse
prelater hade varit verklige kyrkofurstar, hvilkas länder t
voro sekulariserade. Lifräntor blefvo dem tillförsäkrade2).
d) De mediatiserade riksständerna i Tyskland befunno
sig på visst sätt i en likartad ställning med de
sekulariserade prelaterne. Ingendera hade haft suveränetet, men båda
hade varit omedelbara riksständer. Detta förhållande kunde
ej nu mera finnas då intet tyskt rike fans. Suveränetet
1) Beslutet af år 1803 åberopades i afseende på Furst Primas,
hvilken också erhöll en lifränta, art. 45. Jfr. öfv. p. 57. Påfvens protest j
hos de Mårtens: Nouveau recueil, T. II, p. 475.
2) Jfr. öfv. p. 68. Stiftet Basel hade dock ej helt och hållet hört
till Schweiz, men en del låg inom detta land. För den öfriga delen t
hade biskopen hört till tyska rikets pi-elater, art. 4, 9 i förklaringen (1.
20 mars 1815, som utgör en bilaga till Wienerkongressakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
