Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
gjord grundsats att Europas magter egde rätt att ingripa i
särskildta staters inre startskick så snart saken gälde att
undertrycka en revolution eller med andra ord här stadgades
»interventionsprincipen». Steget togs ett stycke längre än i
Aachen, der hade talats om öfverläggningar rörande någon
särskildt stat efter dess egen inbjudning, nu nämnes icke detta
vilkor och nu talas icke blott om öfverläggningar med
särskildta stater rörande deras angelägenheter, här talas om
mått och steg »fredliga eller tvångsmedel» som magterna
voro berättigade att vidtaga. Detta uttalades såsom allmän
regel, första tillämpningen skulle göras på Neapel.
Men regeln att saken skulle göras i samråd med landets
regering var dock ej aldeles öfvergifven. Någon bestämd
förbindelse att icke företaga »interventionen» utan sådant
samråd uttalades icke, men tillämpningen gjordes på det
sätt att man sökte bereda en gemensam behandling af saken
med det ifrågavarande landets monark. Såsom orsak att så
skedde upgafs att man ville »befria denne monark från allt
yttre tvång och bereda honom ställningen af en medlare
mellan sitt förvillade folk och de stater, hvilkas lugn och
säkerhet hotades af det förvillade folket»2). Blott med
konungen men ej med en styrelse, bildad genom öppet
üp-ror, kunde magterna underhandla. Således blott för att på
ett värdigare sätt föra underhandlingen och lättare komma
till slut med saken blef konungen inbjuden men icke derföre
att ej magterna skulle varit berättigade att under alla
omständigheter ingripa med egen magt.
Visserligen var med allt detta förenad en bestämd
förklaring att alls ingen tanke fans på inblandning i staternas
inre angelägenheter, men blott att »bevara freden, befria
Europa från revolutionens plågoris och motverka de
olyckliga följder, som måste upstå, der samhällsordningens och
sedlighetens grundsatser öfverträddes» d. v. s. der den
heliga alliansen tyckte att dessa grundsatser öfverträddes. Då
1) »mesures pacifiques ou coercitives».
2) delivrer S. M. de toute espece de contrainte exterieure et de
constituer ce monarque mediateur entre ses peuples egarés et les etats
dont ils menacaient la tranquillité».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
