Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
skulle alliansen ingripa, icke eljest, men gränsen var
godtycklig.
Läser man nu såsom svar på detta talet den engelska
»cirkulärdepeschen» får man lära sig helt andra läror. Först
och främst att här uttalade grundsatser voro rakt motsatta
mot Englands statsförfattning, hvarföre också engelska
regeringen var förhindrad att i dem instämma. Men äfven
om denna grundsatsernas oförenlighet med Englands
statsförfattning icke funnes, vore engelska regeringen i alla fall
öfvertygad att dessa grundsatser kunde leda till en mycket
större inblandning i staternas inre angelägenheter än som
vore de liöge monarkernes mening, grundsatserna voro
således vådliga, de kunde leda till missbruk, oförenliga med
»oberoende monarkers verkliga sjelfständighet och
värdighet» Engelska regeringen ansåg ingen sådan rättighet,
som här var i fråga, för magterna finnas på grund af nu
befintliga fördrag och ej heller att de egde att tillvälla sig
genom nya diplomatiska aftal en så utomordentlig
myndighet. Den samma skulle innebära en med andra staters
rättigheter oförenlig öfvermagt. Skulle man till och med
förutsätta staternas eget samtycke, kunde följden endast
blifva ett system, som måste verka förtryckande för Europa
och skulle icke blott visa sig fruktlöst för det ändamål som
söktes, men äfven leda till de svåraste olägenheter2).
Engelska regeringen vägrade bestämdt att samtycka till den
af de tre magterna utfärdade förklaringen.
På samma gång ville dock engelska regeringen i
fullständigaste mått erkänna hvarje stats rättighet att ingripa
i det fall att dess egen omedelbara säkerhet eller vigtiga
1) »Fautorité reelle et la dignité des souverains independans».
2) »Le gouvernement de S. M. ne croit pas que d’aprés les traités
existans les alliés aient le droit d’assurer aucuns pouvoirs generaux
de cette espece, et il ne croit pas davantage qu’ils puissent s’arroger
des pouvoirs aussi extraordinaires en veitu d’aucune nouvelle transaction
diplomatique entre les cours alliés sans s’attribuer une suprematie
in-compatible avec les droits d’autres etats ou meme en acquerant ces
pouvoirs du consentement special des dits etats, sans introduire en
Europé un systeme federatif oppresseur et qui non seulement serait
inefficace dans son objet, mais encore pourrait avoir les pius graves
inconvoniens».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
