Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
Denna handling, som utgick från Grekland den 2 aug.
1825, föranledde väl icke genast något afgörande steg frän
Englands sida. Det som Grekerne hemstälde till England
att göra, nämligen att afgjordt och ovilkorligen taga dem
under sitt särskildta beskydd, innebar något mera än som
kunde vara rådligt för England att företaga. Det skulle
varit att göra Grekland till en slags lydstat under England
medan de europeiska magternas politik och Englands
deribland var i högsta grad angelägen att Grekland icke skulle
blifva en lydstat under Ryssland. Men att den engelska
politiken var färdig att befordra sakerna till ett fördelaktigt
slut för Grekerne ocli aldeles icke ämnade öfvergifva dem,
detta blef af de följande händelserna klart. Ty redan det
följande året 1826 begyntes från Englands sida de
förhandlingar, som verkligen skulle leda till Greklands befrielse.
Men att sådant kunde göras berodde på en förändring,
som timat i Ryssland. Kejsar Alexander dog (d. 1 dec. 1825)
och kejsar Nikolai steg på thronen. Med honom kom den
nationelt ryska politiken till magt i Rysslands rådslag, det
ryska interesset blef bestämmande och den heliga alliansens
grundsats fick vika undan. Kejsar Nikolai var visst icke
den, som gynnade ocli hjelpte revolutioner i allmänhet, den
beskyllningen har väl ingen menniska gjort honom, men
med den grekiska revolutionen var ett eget förhållande, den
revolutionen var mycket nyttig för Ryssland, derföre räckte
Nikolai sin hand åt Canning eller tog emot den hand, som
Canning bjöd.
De handlingar, genom hvilka den grekiska frågan
bragtes till slut, voro följande:
a) Protokollet i S:t Petersburg cl. 4 april 1826, som
innehöll Englands och Rysslands aftal, var af följande innehåll:
Konungen af Stor-Britannien skulle erbjuda sin bemedling
hos Ottomanniska Porten på sådant vilkor att Grekland
skulle förblifva beroende af Porten, men endast såsom
skattskyldig stat och med skattskyldigheten en gång för alla
fördragsnnissigt bestämd till viss summa. Grekerne skulle
ega att sjelfve välja sin styrelse dock med förbehåll att
valet ej skulle vara aldeles oberoende af Turkiet. Grekerne
skulle njuta fullständig religionsfrihet och sjelfständighet i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
