Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
afseende pä sin handelsrörelse samt hela den inre styrelsen1).
Och för att åtskilja nationerna och förekomma stridigheter
skulle »Grekerne inköpa Turkarnes egendomar i Grekland.»
I denna bemedling, 0111 den samma af Turkiet antogs, ville
ryske kejsaren förena sina bemödanden med England. Men
nu kunde lätteligen hända att Turkiet icke antog
bemedlin-gen. För denna händelse fans en artikel i protokollet,
skrifven med all möjlig diplomatisk omtänksamhet, så att
meningen lemnade full frihet att handla sa som
omständigheterna kunde föranleda. Det hette nämligen att nu angifna
vilkor skulle ligga till grund för hvarje upgörelse, som
genom de båda magterna, vara sig förenade eller särskildt af
någondera, kunde åstadkommas och de båda magterna ville
för detta ändamål använda alla sina bemödanden. Detta
kunde ske genom väpnad mellankomst eller genom
framdeles förnyade underhandlingar. Det blef icke sagdt pä
hvad sätt det skulle ske, hvardera magten hade sin
handlingsfrihet, men föremålet att eftersträfva var klart och
bestämdt — Greklands halfsuveräna ställning. Och gränserna,
huru långt den halfsuveräna staten skulle sträcka sitt
område på fasta landet och på öarne skulle framdeles
bestämmas.
Det, som genom denna öfverenskommelse var afgjordt,
bestod således icke i en bestämd föresats att sätta sig till
domare öfver Grekland och Turkiet eller truga och tvinga
de stridande parterna, men blott att söka åstadkomma ett
godt slut till det sig upresande folkets förmån. En
mellankomst mellan Grekland och Turkiet var dock på detta sätt
beslutad och detta af två bland stormagterna, icke af alle i
förening. Handlingen var både i form och sak en belt
annan än den skolat vara enligt den heliga alliansens grund-
1) Hos Ghillany: Dipl. Handbuch, T. II, p. 387 står att Grekerne
»dèrigeraient exclusivement leur gouvernement exterieiiry), men i den
engelska texten hos de Maktens, T. VII, p. 40 står »internal government»,
hvaremot den franska texten äfven derstädes har ordet »exterieur». Att
Grekland skulle blifva sjelfständigt i sina yttre förhållanden knnde knappt
vara meningen då landet dock skulle stå i ett visst beroende af Turkiet,
hvaremot den inre sjelfständigheten just var det, som fördraget med
hela sin anda och mening åsyftade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
