Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
209
hvarigenom Englands statskick erhöll en utveckling, som
godt öfverensstämde med de grundsatser, hvilka nu voro
gällande i Frankrike.
En förändring i den franska magtens sammansättning
var dock gjord kort före juliirevolutionen, en tillväxt
vunnen, som bör anmärkas emedan den samma i sin mån
innebar en förändring i statsystemets beståndsdelar. Frankrike
hade eröfrat Algier, hvilken besittning Frankrike allt
sedermera har behållit. Algier i norra Afrika hade varit en
lydstat under Turkiet och blef nu en fransk besittning.
Frankrikes kolonialbesittningar ökades med ett nytt område,
hvilket sedermera har blifvit ganska betydligt. Men detta
gjordes oberoende af revolutionen, det var gjordt förut, det var
den förra regeringens sista bedrift.
Men om således juliirevolutionen icke utgjöt sig med
eld och svärd öfver länderna och icke försökte att upresa
ett eröfrarevälde likt Napoleons, väckte dock Frankrikes
revolution sitt genljud öfver Europa. Der blef oro, der blefvo
upresningar, några misslyckades, men dock ej alla.
Ordningen fordrar att öfverskåda de förändringar i Europas
statsystem, som voro å bane i följd af den upväckelse, som
Frankrikes exempel föranledde.
1. Italien. Folkresningar egde rum flerestädes, i
Kyrkostaten, i Modena, i Parma och en revolutionär
nationalförsamling sammanträdde i Bologna, men dessa rörelser
undertrycktes ganska snart och lätt af Österrikes härsmagt (1831).
Dervid lät Frankrike bero, hade det revolutionära partiet i
Italien satt något hopp till Frankrike så var detta en
fullkomlig missräkning. Kon. Ludvig Philip lärer väl ansett
Europas fred allt för dyrbar att störas af dessa enstaka
rörelser. Men för att icke lemna Österrike ensamt all magt
öfver Italien lät franska regeringen franska trupper besätta
Ancona i Kyrkostaten (1832) och der qvarstadna i flera år. —
Österrike kunde i dessa saker handla såsom de italienska
regeringarnes bundsförvandt, snarare har Frankrikes företag
att besätta Ancona en i formelt afseende svagare
folkrättslig grund. Någon afsigt att räcka handen åt revolutio-
14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
