Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
nerna fans icke deri, dessa voro redan undertryckta ocli att
upväcka dem å nyo låg visst icke i franska regeringens
plan. Här var blott en »demonstration» för att beteckna
Frankrikes anspråk att i möjligtvis förekommande fall göra
sitt inflytande gällande1). Handlingen betecknar den
mot-Sclttå ståndpunkt Frankrike intog mot f. d. heliga alliansens
politik.
2. Tyskland. Oroligheter utbröto hufvudsakligen på
följande ställen:
a) I kon.riket Sachsen blef den regerande monarken
kon. Anton Clemens föranlåten att antaga sin brorson, prins
Fredrik August, till medregent (1830) och en ny
konstitutionell grundlag kom till stånd genom underhandling mellan
regeringen och ständerna (1831). Den regerande konungen
var en mycket gammal man och närmaste thronföljaren, som
var konungens broder, hertig Maximilian, likaledes till liög
ålder kommen. Denne furste afsade sig thronföljden och
hans son, prins Fredrik August, trädde i spetsen for
regeringen, men dock utan att den gamle konungen störtades
eller afsade sig thronen; den nye regenten titulerades
medregent.
b) I hertigdömet Braunschweig var upresningen riktad
bestämdt mot regentens person, hertig Carl, hvars
personliga oförmögenhet att på ett förnuftigt sätt regera landet
lärer varit aldeles uppenbar. Hertig Carl blef fördrifven ur
landet och hans broder hertig Wilhelm öfvertog styrelsen
(1830) samt blef af Tyska Förbundsförsamlingen erkänd
regerande hertig (1830), såsom ock familjens agnater dertill
gåfvo sitt samtycke. Regementsförändringen var
revolutionär i sjelfva verket, men blef af Tyska Förbundet »legali-
lj Meningen uttryckes träffande i Guizots ord i Memoires pour
servil- a 1’histoire de mon temps T. II, p. 297: »Cetaient 1’Autriche et
la politique de repression materielle, qui prevalaient. Si ön en restait
lå, si le gouvernement fran^ais ne se montrait pas sensible a cet echec
et prompt a le reparer, il n’avait pius en Italie ni consideration, lii
in-fluence; en France il ne savait que repondre aux attaques et aux
insul-tes de l’opposition. — — — Il n’y avait là pour la France point
d’in-teret materiel et direct; mais il y avait une question de dignité et de
grandeur nationale, peut-etre aussi de repos interieur».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
