Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
och således äfven Frankrike hade gifvit ett motsvarande
exempel när frågan handlade om den grekiska thronen. Det
dröjde ej heller många dagar till dess att franske ministern
meddelade sin konungs samtycke. Genast erinrade sig
konferensen att ett föregående protokoll d. 27 jan. innefattade
en förklaring att den person, som blef Belgiens monark,
borde vara en furste, »hvars personliga ställning vore
tillfredsställande för angränsande staters säkerhet» och såsom
tillämpning af denna grundsats förklarades nu att om
Belgiens krona blef erbjuden åt hertigen af Leuchtenberg och
af honom emottagen skulle ban icke af någon bland de fem
magterna erkännas såsom Belgiens konung, d. v. s. att en
furste af napoleoniskt ursprung finge ej bestiga en thron i
Frankrikes närmaste granskap ’).
Betraktar man ett sådant handlingsätt af den
europeiska diplomatien i förhållande till sjelfständiga staters rätt,
så var den gemensama afsägelsen deras fullkomliga rättighet
och innebar ingenting förnärmande för Belgiens frihet.
Konferensen tillmätte sig ingen magt att föreskrifva för
Bel-gierne hvem de skulle välja, de blott förklarade att, om
någon furste af deras dynastier valdes, skulle valet icke
emottagas. Den senare handlingen åter, som var riktad mot
hertigens af Leuchtenberg val, innebar medelbarligen ett
intrång på Belgiernes handlingsfrihet, men knappt
oberättigadt. Deras rätt må varit att bestämma hvem de ville eller
icke ville erkänna såsom legitim monark, allt med full
frihet för Belgierne att välja t. ex. hertigen af Leuchtenberg
med risk att deras konung icke blef af Europas suveräner
erkänd såsom deras jämlike. Det kunde vara ovisst hvilka
följder deraf skulle upstå, det var ingen omöjlighet att han
kunnat regera Belgien i alla fall, de stora magterna hade
ingalunda sagt att de ville påföra Belgien krig för hans
skull. Men en gifven följd skulle väl dock blifvit, att de
fem magterna hade undandragit Belgien sitt mägtiga stöd,
hvaraf Belgien var i stort behof, och allra mäst skulle
Frankrikes regering känt sig förolämpad, hvilken magt dock var
Belgiens närmaste vän. Så medelst kan sägas att de stora
1) N:o 44 hos Murhard.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
