Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
men åtskilliga förhållanden återstodo att afgöra,
gränsbestämningen mellan de båda länderna var ogjord ocli i
sammanhang dermed tvisten om Luxemburg oafslutad. Konferensens
protokoll af den 20 jan. förutsatte att Luxemburgs ställning
skulle förblifva oförändrad, Belgien åter kräfde Luxemburg
ocli äfven Limburg samt Schelde-flodens venstra strand. Det
förslag, som i detta protokoll innehölls, var af Holland
antaget, men af Belgien förkastadt. Nu följer ett nytt
protokoll af konferensen d. 26 juniämnadt att utgöra
prelimi-närvilkor för ett blifvande fredsfördrag mellan Holland och
Belgien., I detta senare protokoll blef frågan om Luxemburg
hänsJcjuten till blifvande underhandling mellan konungarne i
Belgien och Holland. Konferensen antog således icke nu
mera såsom afgjord sak att Luxemburg icke skulle höra till
Belgien; frågan om Luxemburg erkändes vara en öppen
fråga, men hvars afgörande äfven måste bero på
underhandlingar med Tyska Förbundet. — Detta förslag af
konferensen bemöttes på aldeles motsatt sätt af hvardera parten; det
blef af Belgien antaget, men afslogs af Holland2). Och
konungen af Holland icke blott afslog konferensens
föreslagna vilkor, men lät äfven sina trupper inrycka i Belgien.
Mot detta angrepp var Belgien, i hvad på egen förmåga
berodde, aldeles värnlöst; de träffningar som egde rum, utföllo
med afgjord öfverlägsenhet för Holländarne, men deras
framsteg hejdades af en fransk armé, hvarjemte en engelsk flotta
infann sig utanför kusten och fälttåget slutades mycket snart
med Holländarnes återtåg (aug. 1831).
Här blef således en verklig beväpnad »intervention» och
som utgick just från samma magter, England och Frankrike,
som eljest plägade tala om »non interventionsprincipen»,
konungen af Holland förhindrades från utförandet af det, som
måste varit hans obestridliga rätt, att undertrycka uproret i
sina stater. Så skulle man visserligen kunnat säga med
saken betraktad ur holländsk synpunkt. Men från andra
sidan kunde svaras att Belgien numera knappt var en del af
1) N:o 83 hos Mubhard, 1. c. T. X.
2) Konf. prot. d. 12 och 25 juli hos Murhari», T. XI, p. 210 o. f.
jämte den holländska ministerskrifvelsen af d. 12 juli.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
