Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Belgien blef således icke att anse såsom ett särskildt
företag- af Frankrike, men såsom en handling för konferensens
gemensama ändamål. Samma förklaring gälde äfven den
engelska flottan.
e) Protokollet d. 14 okt. och fördraget den 15 nov. 1831.
Med detta holländska fälttåg blef således ingenting
väsendt-ligt uträttadt för den slutliga upgörelsen, men Belgiens
oförmåga att med egna krafter häfda sin sjelfständighet var i
dagen lagd, det holländska angreppet var tillbakaslaget, men
blott genom Frankrikes öfvermagt. För öfrigt stod saken
på samma punkt som förut och konferensen fortsatte sin
bemedling, hvilken slutligen ledde till ett protokoll d. 14
okt. 1831, som innehöll ett nytt förslag till upgörelse mellan
Holland och Belgien på i viss mån förändrade vilkor i
jämförelse med protokollet af d. 2G juni, men förändringen var
snarare till Belgiens förmån än till Hollands. Den vigtiga
frågan om Luxemburg blef nämligen så upstäld att
Luxemburg skulle delas mellan bägge länderna. Man ser huru
Belgiens interesse allt mer och mer fick öfvertag i
konferensens rådslag; protokollet d. 20 jan. antydde ingen
förändring i Luxemburgs ställning, protokollet d. 26 juni
hän-skjöt frågan om Luxemburg till blifvande underhandlingar,
protokollet d. 14 okt. antog såsom afgjord sak hvad slutet
skulle blifva af dessa underhandlingar nämligen att blott en
del af Luxemburg skulle förblifva i sin gamla ställning
såsom egen stat i personalunion med Holland, men den öfriga
delen ingå i Belgien. Och likaledes skulle Limburg delas1).
Detta förslag framstäldes på ett sätt som antydde att
konferensen icke ville emottaga ett nekande svar. Först och
främst bifogades en förklaring att de vilkor, som nu
föreslogos, innehöllo de fem magternas »bestämdt afgjorda och
oåterkalleliga beslut» 2) och att dessa magter ämnade sjelfve
»åvägabringa deras fullständiga antagande» 3) af den bland
de tvänne parterna, som möjligen voro sinnad att icke
samtycka. Dessa artiklar, som innehållas i protokollet, skulle,
1) 49:de prot. Muehàkd XI, p. 323—335.
2) — — »decisions finales et irrevocables».
3) — — »amener elles-memes 1’acceptation pleine et entiere —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
