Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
Härmed var den belgiska frågan afgjord utom blott att
Konungens af Holland bifall saknades. Men Belgien tog sin
plats bland Europas stater, obekymrad om hvad konungen
af Holland tyckte och tänkte. Mellan Holland och Belgien
funnos tvistefrågor oupgjorda, konungen af Holland hade
samtyckt till ländernas skilsmässa, men icke till
gränsbestämmelsen ocli livad protokollet d. 14 okt. för öfrigt innehöll.
f) Englands och Frankrikes tvångsåtgärder mot
konungen af Holland. Det som återstod var således att utverka
konungens af Holland samtycke, hvilket mötte stora
svårigheter. Konferensen var i verksamhet största delen af året
1832. Tvisten var nu mera i sig sjelf en fråga blott mellan
Holland och Belgien aldenStund konferensen hade garanterat
verkställningen af de 24 artiklarne. En sådan förbindelse
måste efter all rimlig tolkning af ordalydelsen inneburit att
om ej annat hjelpte skulle konferensen tvinga konungen af
Holland. Det skulle ock visa sig att annan utväg icke fans.
Konungen i Holland var så långt ifrån att foga sig efter
den »europeiska nödvändigheten» att konferensen till och
med befarade det nya fiendtligheter skulle börjas från
Hollands sida. Det befans nödigt att en engelsk flotta
stationerades utanför holländska kusten för att gifva akt på hvad
den holländske konungen kunde företaga sig ’). Konferensen
var fast i sitt beslut att förhindra hvarje krigsrörelse. Men
en annan sak var att icke blott afhålla konungen i Holland
från att angripa Belgien, men äfven angripa honom sjelf
för att framtvinga hans samtycke till fördraget.
Tvångsåtgärder af sådan art lärer konungen af Holland hafva trott
sig i det längsta kunna undslippa. Och för denna sin
förhoppning hade han ett stöd så vida som Ryssland,
Österrike ocli Preussen förklarade sig ej vilja deltaga i något
företag att med härsmagt betvinga konungen af Holland,
såsom ock dessa trenne magter mycket länge dröjde med
sin ratifikation af fördraget d. 15 nov. Såsom orsak till
dröjsmålet upgafs att de trenne magterna förut ville bemöda
sig att utverka konungens af Holland samtycke 2). Slutligen
1) 50:de prot. d. 24 okt. 1831. Murhard, XI p. 336.
2) Ministerskrifvelse 10 — 12 mars 1832. Murhard, T. XII. p. 383.
56:te prot. prot. d. 5 apr. 1832. Murhard. XII. p. 384.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
