Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
värdighetens återuprättelse för Louis Napoleon Buonaparte
och hans manliga efterkommande med rättighet för honom
att i brist af egne bröstarfvingar adoptera andre
afkomlingar af kejsar Napoleon I:s bröder. Detta senatsbeslut
underkastades allmän omröstning, som utföll med 7,824,189 ja
mot 253,145 nej och 63,326 blanka sedlar 1). Med
statsformens förändring från republik till monarki följde väl också
vissa förändringar i 1852 års grundlag, men som icke
up-häfde hufvudgrunderna. Kejsar Napoleon III:s kejsardöme
var således grundadt på det suveräna folkets val och hade
icke karakter af fullständigt envälde. Lagstiftande
församlingen och senaten bibehöllos.
Senatsbeslutet är dateradt d. 7 nov. ocli den nye
kejsarens kungörelse om omröstningens förlopp utgafs d. 2 dec.
1852. Från den dagen var Frankrike kejsardöme 2).
2. Stor-Britannien hörde icke till de länder, der
revolutioner utbröto. Oroligheter förekommo, som föranleddes
af ekonomiskt betryck bland de arbetande klasserna, och
anläggningar voro å bane af det ultrademokratiska partiet,
de s. k. chartisterne, men något svårt utbrott egde icke rum
och samhällsordningens vanliga gång förblef orubbad 3).
3. Ryssland lyckades äfvenledes belt och hållet
utestänga revolutionen.
4. Tyskland deremot uprördes på det våldsamaste
sätt. Den tyska revolutionen var dubbel, dels Tysklands
gemensama revolution, dels revolutioner i de särskildta
staterna. Den först nämnda afsåg en omstörtning af den tyska
förbundsfattningen (förbundsakten år 1815 och
Wiener-Slut-akten af år 1820) och Tyska Förbundets förändring i sådan
1) — — »bulletins nuls».
2) Hit hörande handlingar i Annuaire des deux Mondes 1852—53,
p. 887 o. f.
3) Jfr. t. ex. Alison: History of Europé from the fall of Napoleon
in 1815 to the accession of Louis Napoleon in 1852, T. VII, p. 363 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
