Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
276
regelmässigt verksamma inrättningen, men den fullständiga
landtdagen beräknades för utomordentliga tillfällen.
Längre var den preussiska regeringen icke sinnad att
för närvarande gå. Den förenade landtdagen, som nu
sammanträdde, underlät icke att erinra om behofvet af vissa
förändringar i den nya lagstiftningen af d. 3 febr. 1847.
Enkannerligen begärdes ett stadgande om periodiskt
återkommande landtdagsmöten. Men denna framställning blef
ej i större mått beviljad än att konungen lofvade att nästa
förenade landtdag skulle sammankallas inom fyra år. För
öfrigt förklarades att 1847 års lagstiftning vore i sina
grunddrag oryggligt gällande, men dock ej så att den icke kunde
blifva föremål för en vidare utveckling. Men på samma
gång uttalades mycket bestämdt att det verk, som nu
utfördt var, vore en handling af konungens fria magt
(mackt-vollkommenheit), således en gåfva af konungen åt folket
förunnad och som innehöll en fullständig fullbordan af det,
som lofvadt var, och väl mera än detta.
Så menade konungen af Preussen, men bland Preussens
folk torde väl de fleste fattat saken på annat sätt. Helt
annorlunda hade man tänkt sig den representativa
författning, som lofvades år 1815. Men i det hela betraktadt borde
dock ej sägas att preussiska regeringen hade aldeles afvisat
tidens anspråk eller varit sitt ord och löfte fullkomligt
otrogen. Mycket långsamt hade saken gått och utförandet var
ofullständigt, men preussiska staten var likväl stadd på en
utveckling till konstitutionell statsrätt. Man kan icke veta
hurudan fortsättningen kunnat blifva om allt fått gå sin
orubbade’ gång. En representation med ringa befogenhet
från början kan småningom tränga sig fram allt längre och
längre, särdeles när den sammà lefver och rörer sig under
inflytelsen af en tidsanda sådan söm nittonde seklets.
Nu fick den förenade landtdagen ej mycket visa om
han egde den lefvande kraft, som erforderlig var. Dess tid
blef mycket kort. Stunden var inne, då ingen förenad
landtdag, inga ständerutskott längre skulle göra till fyllest. Aret
1848 ingick, budskapet kom om revolutionen i Paris.
Från den stunden blef ingen fråga mera om en förenad
landtdag, icke om en nationalrepresentation utvecklad ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>