Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
275
saker, som eljest ej plägade hemställas till
provinsialstän-derne. Någon ökad konstitutionell beslutande rätt
innefattades icke i utskottsinrättningen, men så vida som dessa
utskott väl måste utgöra en gemensam församling blef här ett
litet steg taget till en allmän riksständerförsamling.
f) Förenade Landtdagen. Ständerutskotten trädde i
verksamhet och en tid af fyra och ett halft år fick åter igen
förflyta, men efter den tiden inträffade en förändring. En
kunglig förordning utfärdades d. 3 fehr. 1847 om en förenad
landtdag ocli ett förenadt ständer utskott.
Denna förordning innehöll först och främst att så ofta
för statens behof fordrades nya statslån eller ökad
beskattning, vare sig genom nya skatter eller förhöjning af de
gamla, ville konungen sammankalla en förenad landtdag
d. v. s. alla de åtta provinsialständerförsamlingarne i
gemensam sammankomst. Här skulle således blifva en
riksrepresentation ocli med beslutande magt öfver dessa båda
frågor, statslån samt ny eller ökad beskattning. Men längre
sträckte sig ej den förenade landtdagens beslutande magt.
Fullständig beskattningsrätt fans här visst icke, då
ingenting nämndes om någon landtdagens magt att bestämma
statsutgifterna. Lagstiftande magt skulle landtdagen ej
inne-hafva i större mått än provinsialständerna hade haft, men
petitionsrätten blef något vidsträcktare så vida som den
samma hos en för liela monarkien gemensam landtdag ej
kunde inskränkas till blott provinsiella angelägenheter. —
Lägger man härtill att ingenting stadgades om periodiskt
återkommande landtdagsmöten, men det fick bero af
omständigheterna huru ofta landtdagen kunde komma att
sammankallas, så var här ej mycket vunnet för utvecklingen af
en konstitutionell statsrätt. Och för de vanliga begreppen
om en representativ författning var inrättningen så mycket
mera otillfredsställande som den nya landtdagen blott var
en förening af de särskildta provinsialständerna, således en
stånds- eller klassrepresentation, men icke grundad på
allmänna folkval. — För öfrigt skulle de förenade
ständer-utskotten fortfarande finnas och för dem bestämdes verkligen
periodiskt återkommande sammankomster, hvart fjerde år.
Dessa utskott måste således varit ämnade att utgöra den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
