Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
böhmiska länderna förverfva en särskildt, sjelfständig
ställning inom monarkien. Man får om den saken begagna
benämningen de bömiska länderna, ty frågan angick äfven
Mähren och österrikiska Schlesien, hvilka länder på grund
af historiska förhållanden och nationaliteternas beskaffenhet
kunde tagas i anspråk för en förening med Böhmen. Men
saken var långt ifrån att omfattas med allmänt bifall inom
dessa samma länder och innan något afgjordt slut var
er-nådt steg den revolutionära oron så högt, att en egen af
den kejserliga regeringen oberoende styrelse organiserade
sig i Prag (slutet af maj månad). Denna handling var af
revolutionär natur så vida som den samma icke var af
monarkiens gemensama öfverhet medgifven, men afsigten var
likväl icke egentligen uprorisk — kejsarens bifall söktes —
och saken kunde hafva sin förklaring i det orediga tillstånd,
hvaruti hela monarkien befann sig. Emedlertid blef denna
böhmiska regering icke af kejsaren erkänd och en ny
befälhafvare för trupperna, furst Windiscli-Grätz, afsändes till
Böhmen för att med militärmagt bevaka ordningen.
Härefter följde nu en stor upresning i Prag på det vanliga
sättet med blodig strid på stadens gator (d. 12 juni) men i
denna strid segrade militärmagten och dermed kunde
revolutionen i Böhmen anses undertryckt.
Det stora uproret i juni månad sammanhängde nära
med motsatsen mellan nationaliteterna. Det var
hufvudsakligen gjordt af Czecherne — den slaviska befolkningen —
och bela den revolutionära rörelsen i Böhmen hade icke
blott en böhmisk eller österrikisk, men äfven en panslavistisk
karakter. Det parti, som ifrade för den Czechiska
nationalitetens sjelfständighet, åsyftade en samverkan af alla slaviska
folkslag och en slags kongress af ledamöter från en mängd
särskihlta folkgrenar af den slaviska folkstammen var
samlad i Prag (maj—juni), men utan att kunna åstadkomma
något verkligt resultat. Svårigheten lärer varit mycket
stor i följd af de särskildta slaviska folkens olikhet sins
emellan ocli efter revolutionens nederlag i den blodiga
striden på gatorna i Prag förföll äfven det panslavistiska
arbetet. Senare på året (aug.) framträder frågan om
nationaliteterna från en motsatt sida då en kongress af Tyskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
