Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
291
länderna i förening med de öfriga. Grundlagen var daterad
d. 4 mars 1849. Förhållandet var det samma som i
Preussen, regeringen tog den grundlagstiftande magten
egenmäg-tigt i sin hand, men grundlagens innehåll var en
konstitutionel statsrätt.
Under den följande tiden blef deremot sakernas gång
helt olika mot förhållandet i Preussen, der blef den
oktro-jerade grundlagen med vissa förändringar verkligen gällande,
men den österrikiska författningen blef aldrig något annat
än en s. k. papperskonstitution. Denna grundlag blef
nämligen snart nog aldeles åsidosatt af regeringen och till slut
formligen uphäfd (d. 31 dec. 1851). Att detta kunde ske
må vara ett bevis att reaktionens magt vid den tiden var
starkare i Österrike än den samma någonsin blef i Preussen.
Det slut, hvartill de österrikiska ländernas revolutioner
ledde, var således att den gamla envåldsregeringen
åter-stäldes. Men under tiden hade den regerande kejsaren
Ferdinand I nedlagt spiran (d. 2 dec. 1848) och kejsar Frans
Josef var blifven Österrikes monark.
Denna sakernas gång, reaktionens fullständiga seger,
var gemensam för bela österrikiska monarkien, men utgjorde
frukten af flere särskildta statshvälfningar i de särskildta
länderna, hvilka måste hvar för sig betraktas.
e) Upresningen i Böhmen utgjorde ett sådant särskildt
stycke af de tyska ländernas revolution och framträdde från
två sidor, nationaliteternas motsats och begäret efter
förändringar i samhällskicket på det vanliga sättet i
demokratisk riktning. Der sammanträffade således två revolutionära
elementer och revolutionen innebar på en gång en upresning
af folket mot regeringen och tillika af ett folk mot ett
annat. Dessa dubbla sträfvanden måste föranleda en ytterligt
stor svårighet att sätta ordning och sammanhang i rörelsen
och på samma gång måste möjligheten att undertrycka
up-resningarne blifvit underlättad. Emellertid var dock
rörelsen i början ganska våldsam och mägtig. Början var den
vanliga, folksamlingar med adresser till regeringen om stora
förändringar i författningen (mars 1848). Fordringar
framstäldes, »concessioner» gjordes eller utlofvades. I dessa
rörelser framträdde ett mycket synbart bemödande att åt de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>