Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
296
måtte erhålla en egen inhemsk regering, en särskildt
ministere med konstitutionel ansvarighet inför ungerska
riksdagen. På samma gång begärdes äfven mycket annat,
tryckfrihet och vissa förändringar i sjelfva riksdagens
organisation m. m. Det, som begärdes, var en utveckling af
Ungerns särskildta författning till större sjelfständighet ocli
en bestämdare konstitutionel karakter, men något alfall från
monarkien sattes icke i fråga. Hade förändringarne stadnat
vid detta, som ungerska riksdagen nu begärde, skulle
Ungerns ställning till de öfriga länderna blifvit snarast lik
Norges ställning till Sverige. — Dessa önskningar från
Ungerns sida framburos af en stor deputation, som anlände till
Wien samtidigt med upresningen derstädes. Framställningen
blef af kejsaren bifallen (mars), hvarefter ungerska riksdagen
utarbetade den nya lagstiftning, som skulle innehålla
tillämpningen af de nu antagna grundsatserna och dessa s. k. 1848
års lagar stadfästades af kejsaren d. 11 april.
Härmed syntes nu såsom skulle allt vara klart ocli
afgjordt, men den följande tiden skulle snart visa att så ej
förhöll sig. Stridigheten mellan nationaliteterna trädde i
dagen och på denna söndring berodde händelsernas fortgång
till full revolution. De mot hvarandra motsatta
folkstam-marne voro Magyarer och Slaver. Den nu antagna
lagstiftningen var hufvudsakligen ett verk af Magyarerne men långt
ifrån att vinna allmänt bifall hos de slaviska folken. Det
magyariska partiets sträfvande gick nämligen derhän att
med det egentliga Ungern förena vissa andra länder, som
Ungrarne (Magyarerne) ville räkna såsom hörande till
ungerska kronan ehuru de icke voro med det egentliga
Ungern införlifvade. Dessa länder, Kroatien, Slavonien,
Siebenburgen, hade en talrik slavisk befolkning, för hvilken en
förening med Magyarerne i Ungern var i hög grad
motbjudande. Likasom Magyarerne sökte en sjelfständig ställning
för Ungern inom den kejserliga monarkien framträdde också
en rörelse bland en del af Slaverne till skilsmässa från
Ungern ocli att bilda en egen slavisk stat inom den
österrikiska statsföreningen. Sådana framställningar gjordes af
Serberne i Slavonien och af Kroaterne, hvilkas syftemål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
