Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
nämligen det stycke, som rörde krigsmagten. Preussens
afsigt kan icke varit att bereda någon vidsträcktare
utveckling af den närvarande förbundsförfattningen, hvilken
Preussen deremot ville aldeles omstörta, men då en så stor
förändring icke genast lät sig göras, lärer Preussen ansett en
förbättrad organisation af förbundets krigsmagt så trängande
behöflig att åtminstone ett försök i denna del måste göras.
Det preussiska förslaget afsåg en starkare krigsmagt, men
på ett sätt, som inskränkte de särskildta staternas fria magt
och lade befälet vid utbrytande krig helt och hållet i
stor-magternas hand, så att vissa bland de särskildta staterna
med sina trupper skulla stå under Österrikes befäl, andra
under Preussens — Om detta förslag underhandlades hos
förbundsförsamlingen under de första månaderna 1860, men
utan framgång ocli lika litet bar Würzburgerstaternas
förslag någon frukt.
2. Följande året 1861 framstälde den kungliga
Sachsiska regeringen ett förslag till en mera allmän förändring af
förbundsförfattningen. Förslaget, som var utarbetadt af den
sachsiska ministern von Beust, afsåg dels inrättningen af en
verkställande centralregering, dels en s. k.
Abgeordneten-Versammlung, d. v. s. en representation af tyska folket vid
sidan af förbundsförsamlingen, som. skulle fortfarande ega
bestånd. Der skulle således finnas tre centrala myndigheter,
förbundsförsamlingen af regeringarnes ombud,
abgeordneten-versammlung, som skulle bestå af utskott ur de särskildta
landtdagarne, samt en verkställande centralstyrelse, som
skulle utgöras af Österrike och Preussen såsom sjelfskrifne
medlemmar jämte en tredje stat, som erhölle de öfriges
fullmakt. På detta sätt skulle förbundet erhålla det, som nu
saknades, en centralregering (»Bundes-executiv-gewalt») och
tyska folket skulle få en röst i förbundets angelägenheter.
Men största magten skulle dock stadna hos den af
regeringarnes ombud bestående förbundsförsamlingen. Dië’
abge-ordnetenversammlung skulle endast ega att behandla
ären-der, som af förbundsförsamlingen förelades och endast
sammanträda på kallelse af förbundsförsamlingen. Men sedan
_ . \
i; Klüpfel, 1. c. T. I, p. 211.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
