Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
detta skett skulle abgeordnetenhaus visserligen besitta en
viss beslutande magt öfver lagförslag, som af
förbundsförsamlingen framstäldes. Då abgeordnetenversammlung skulle
sakna initiativ och ej vara försäkrad att få sammanträda
på bestämda tider skulle likväl dess betydelse såsom
representation af tyska folket blifvit ganska inskränkt.
Förbunds-församlingen åter skulle icke vara beständigt samlad, men
sammanträda tvänne gånger om året och då ega att
fortsätta sina sammankomster högst fyra veckor med Preussen
och Österrike skiftesvis såsom ordförande och löpande
ärenden under mellantiden skulle skötas af de båda stormagterna
samt en tredje medlem (Bundes-executiv-gewalt)
Denna plan var ingalunda egnad att vinna bifall hos
Preussen, hvars mening alltid var att bilda en närmare
förening af vissa stater om ej af hela Tyskland under
preussisk ledning, och den inskränkta ställning, som skulle
anvisas åt abgeordnetenversammlung, kunde icke vara
tillfredställande för den tyska folkmeningen. Äfven Österrike hade
sina betänkligheter; skulle ordförandeskapet delas med
Preussen fordrade Österrike att hela österrikiska monarkien,
äfven de icke tyska länderna, skulle innefattas i förbundet2).
Under de underhandlingar, som föranleddes af detta
sachsiska förslag, upträdde Österrike jämte flera andra bland
staterna inom förbundet på ett mycket bestämdt sätt mot den
preussiska politiken3), särskildta öfverläggningar höllos i
Wien, uti hvilka Preussen undvek att deltaga, och från dessa
rådplägningar utgick åter ett nytt förslag att uptaga till
behandling vissa delar af förbundsförfattningen, nämligen en
gemensam civillagstiftning och en förbundsdomstol, hvilka
inrättningar skulle beredas af förbundsförsamlingen i samråd
med en s. k. »delegirtenversammlung» af utskott ur de sär-
1) Den sachsiska skrifvelsen d. 15 okt 1861 hos Ægidi und
Klau-hold, 1. c. T. I, n:o 164.
2) Österrikisk ministerskrifvelse d. 5 nov. 1861 hos Ægidi und
Klauhold, 1. c. T. II, n:o 223 och skrifvelse från Preussen d. 20 dec.
1861, T. II, n:o 177.
3) Ministerskrifvelse från Österrike, Bayern, Hannover, Wurtemberg,
Hessen-Darmstadt och Nassau d. 2 febr. 1862. Ægidi und Klauhold,
T. II, n:o 229.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
