Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•411
ur synpunkten af Tysklands verkliga enhet och styrka varit
mera ändamålsenligt att låta Luxemburg-Limburg stadna
utanför förbundet. Så skedde, men detta hindrade icke att
ju Luxemburg blef föremål för en mycket ömtålig fråga.
Förhållandet var att staden Luxemburg med dess
fästningsverk hade under Tyska Förbundets tid utgjort en s. k.
förbundsfästning och haft preussisk garnison. Detta
förhållande var fullkomligt sådant det borde vara så länge Tyska
Förbundet fans och Luxemburg var förbundsfästning, hvaraf
måste följa att Tyska Förbundet för gemensam räkning, men
icke den luxemburgska regeringen eller åtminstone icke denna
regering ensam egde att hålla garnison i fästningen. Men
nu då Tyska Förbundet icke mera fans och Luxemburg icke
hade någon del i den nya förbundsförfattningen kunde med
skäl fordras att den preussiska garnisonen utrymde
fästningen.
Men här sammandrabbade stridiga interessen.
Nederländernas högsta önskan måste vara att blifva qvitt den
främmande besättningen och härmed förenade sig en
främmande magts beräkningar, Frankrikes, som högst ogerna
såg den preussiska garnisonen i en vigtig fästning belt nära
Frankrikes gräns, men ganska gerna skulle velat tillegna
sig Luxemburg för egen räkning. A andra sidan var
Preussen icke hågadt att utan nödtvång afstå från den förmån,
som måste följa deraf att en i strategiskt afseende vigtig
besittning befann sig i Preussens våld. Och man sökte från
preussiska sidan bevisa att Preussens rätt skulle härleda sig
från gällande fördrag, som icke berodde af den tyska f. d.
förbundsförfattningen.
Om denna sak fördes underhandlingar mellan
Nederländerna (Luxemburg) och Preussen ända från den tid då
Preussen hade förklarat sig anse Tyska Förbundet uplöst (juni
1866)J), men dessa underhandlingar ledde icke till något
afgjordt slut. Och under tiden framträdde en viss farhåga
hos Nederländerna att tanken på Tysklands enhet kunde
komma att utsträckas ända utöfver ej blott Luxemburg och
1) Jfr. skrifvelser från det nederländska kabinettet tryckta i Das
Staatsarchiv, T. XIII, n:o 2744 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
