Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•412
Limburg, men hela Nederländerna, man befarade en
tysk-preussi.sk eröfringslystnad. Denna farhåga, om den hade
någon grund, hade den samma också sin motvigt i en annan
eröfringslystnad, nämligen Frankrikes. Kejsar Napoleon
sträfvade efter motsvarande förkofran sedan Preussen vunnit sä
mycket och Nederländernas fruktan för det tyska
förstoringsbegäret blef nu ett medel i Frankrikes hand att bereda
framgång åt den franska eröfringslystnaden. För att
undvika Preussens planer skulle konungen af Nederländerna
afträda Luxemburg till Frankrike’). Det är visserligen något
svårt att fatta huru förvecklingarne med Preussen skulle
kunnat härigenom undanrödjas då utaji tvifvel Luxemburgs
förening med Frankrike måste varit lika outhärdlig för
Preussen som den preussiska garnisonen i Luxemburg var
för Frankrike omöjlig att fördraga. Men emellertid inlät
sig den nederländska (luxemburgska) regeringen i
underhandlingar med Frankrike om Luxemburgs afträdelse2). Utan
öfverenskommelse med Preussen var likväl denna sak
omöjlig att utföra och lika omöjligt att åstadkomma en sådan
öfverenskommelse. Ur dessa stridiga interessen föranleddes
en mycket stark spänning, och möjligheten af ett europeiskt
krig framstod.
Under dessa förhållanden framstälde konungen af
Nederländerna förslaget om en konferens mellan stormagterna
för att behandla den luxemburgska frågan i gemensam
öfverläggning. En sådan konferens blef också hållen i
London (maj 1867) och der lyckades man verkligen undvika
den ytterlighet, som hotade. Saken bringades till slut på
fredlig väg genom ett fördrag (d. 11 maj 1867), hvarigenom
tvisten bilades på följande sätt.
Storhertigdömet Luxemburgs besittning förblef hos huset
Nassau-Oranien på samma sätt som förut och landet
försäkrades om beständig neutralitet. Såsom en följd deraf
förklarades att såsom i en neutral stat inga fästningsverk
behöfdes, skulle staden Luxemburg uphöra att vara belastad
1) Franska ministerskrifvelser i Bas Staatsarchiv, T. XIII, n:o 2748 o. f.
2) Jfr. t. ex-, den nederländska ministerns betänkande tryckt hos
Kollek: Archiv des norddeutschen Bundes und des Zollvereins, T, I.
p. 1057.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
