Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•438
•
De misslyckade revolutionerna år 1848 hade just der- |
före att de misslyckades burit sin frukt på det sätt att de
många olika länderna blefvo hårdare sammanbundna med
hvarandra. Åtminstone var detta den österrikiska
regeringens afsigt att sammanhålla alla länderna såsom provinser
af en helstat. Det sammanhållande bandet skulle vara den
kejserliga regeringen med enväldig magt sedan den under
revolutionstiden år 1849 utfärdade grundlagen hade blifvit
uphäfd d. 31 dec. 1851. Men med en sådan politik kom
österrikiska regeringen i strid med nationernas sträfvande
till sjelfständig ställning för livar och en särskildt inom den
gemensama monarkien. Svårigheten var mycket stor att
hålla till samman i en gemensam stat dessa särskildta
länder och folk, men faran också stor att monarkien skulle gå
i stycken om de olikartade delarne fingo sin frihet.
Utvecklingen betecknas af följande hufvuddrag:
1) Den kejserliga förordningen d. 31 dec. 1851,
hvarigenom 1849 års grundlag uphäfdes. Denna förändring var
väl i och för sig ej mycket betydande, ty den grundlag,
som afskaffades, hade aldrig haft någon praktisk betydelse.
Österrikes grundlag af 1849 var icke något annat än en s. k.
papperskonstitution, för nödtvång utfärdad under
revolutionens påtryckning och uphäfdes mycket lätt sedan trycket
uphört. Men att grundlagen uphäfdes var dock ett
betecknande drag att regeringen aldeles öfvergaf de
konstitutionella formerna. Deremot öfvergaf regeringen visst icke
den grundsats, ur hvilken denna grundlag hade utgått,
nämligen att alla länderna skulle utgöra en helstat med blott
provinsiell sjelfständighet för de särskildta delarne. Och
genom grundlagens uphäfvande betecknades att
regeringens afsigt nu var att med enväldig magt organisera denna
helstat.
2) Ungerns underordnade ställning efter kapitulationen i
Vibagos1) 1849 utgjorde ett annat hufvuddrag i den
österrikiska monarkiens statskick. Ungern hade haft en gammal
privilegierad författning med en nationel representation, en
riksdag. Då nu revolutionen var misslyckad och Ungern
1) Jfr. öfv. p. 300.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
