Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•439
låg såsom ett underkufvadt land blef en gifven följd att den
ungerska riksdagen afskaffades och konungariket
behandlades såsom en provins i helstaten. Denna ställning måste
för Ungerns folk blifva outhärdelig och kunde ej annorlunda
fasthållas än med det hårdaste tvång. Det österrikiska
helstatsystemet befann sig i oförsonlig motsats mot det
nationella interesset och den allmänna folkviljan i det största
bland monarkiens länder medan det stöd samma
helstatsystem kunde räkna sig till godo i de öfriga länderna var
ganska svagt.
3) Bet förstärkta Riksrådet (d. 5 mars 1860) och
kejserliga diplomet d. 20 okt. 1860 beteckna en vändpunkt.
Hela 1850-talet hade förflutit under mycket spända
förhållanden och svårigheterna minskades icke, men väl ökades
genom Österrikes motgång i det italienska kriget 1859. Med
följande året 1860 ser man österrikiska regeringen vidtaga
den ena åtgärden efter den andra i en förändrad riktning.
Riksrådet i Österrike var benämningen på ett högt
rikskollegium, som hade blifvit inrättadt på grund af 1849 års
grundlag ocli icke uphäfdt när denna grundlag i öfrigt
up-häfdes. Riksrådet trädde tvärtom i verksamhet samma år
(1851) då grundlagen med årets slut afskaffades’). Men
riksrådets verksamhet synes ej varit särdeles ingripande.
Det utgjorde endast en rådgifvande församling, hvars
betänkande kejsaren kunde inhemta. Grundlagen 1849
innehöll väl att vid utnämningen af ledamöter skulle afseende
fästas på de särskildta landsdelarne, men detta var endast
en allmän grundsats, som regeringen tillämpade efter behag,
ty ledamöterne utnämndes af kejsaren. Någon
folkrepresentation var riksrådet alls icke.
1) Den oktrojerade grundlagen 1849 i Parlamentarisches
Taschen-bucli. H. III, p. 116. Jfr. o. Hauer: übersicht der Veränderungen
der österreichisehen monarchie 1848 —1S51 p. 47 och samme
författares Neuere Ubersiclit zu ende april 1853, p. 9. Riksrådet sattes i
verksamhet genom en förordning d. 13 apr. 1851 och bestämdes
närmare genom en ny förordning d. 20 aug. s. å. Jfr. kejserliga
kabinett-skrifvelser i den år 1861 af Friedrich Manz utgifna samlingen:
Staats-grundgesetze der österreichisehen monarchie.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
