Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•459
febr. 1861 öpnades det första allmänna, italienska
parlamentet i Turin ocb beslöt att det förenade rikets benämning
skulle vara Konungariket Italien. Den lag, som innehåller
detta beslut, är daterad den 17 mars 1861 1),
6. Umbrien och Markerna. Detta konungarike
omfattade då ej blott de förut förenade länderna med tillägg af
Neapel och Sicilien, men äfven de stycken af Kyrkostaten,
som kallas Umbrien och Markerna, hvilka hade affallit från
påfven likasom förut Romagna. Umbriens och Markernas
affall egde rum på hösten 1860 (sept.) ocli åtföljdes af ett
kort fälttåg af sardinska trupper mot de påfliga. Påfvens
krigshär tappade en träffning vid Castelfidardo och
fästningen Ancona eröfrades. Landets eröfring gick ganska ledigt
och senare på hösten blef folkomröstning hållen. Ett
ofantligt flertal beslöt förening med Sardinien 2).
C) Konungariket Italiens ställning till det öfriga Europa.
Efter allt hvad som nu tilldragit sig kunde nian anse Italiens
enhet afgjord, hvilket också uttrycktes i sjelfva
benämningen, det, som ännu fattades, för att verkligheten skulle
fullständigt svara mot namnet, var icke mera än att det kunde
räknas för undantag, som kunde försvinna. Så stor var
förändringen att icke blott de italienska ländernas ställning
var sins emellan omkastad, men en väsendtlig rubbning
välgjord i det europeiska statsystemet, ej mindre än fyra
särskildta stater hade uphört att finnas, Parma, Modena,
Toscana, Båda Sicilierna, och en femte, Kyrkostaten, hade
förlorat största delen af sitt land. Man skulle äfven kunna
säga att en sjette stat hade försvunnit, konungariket
Sardinien, men i stället för dessa stater af andra, tredje
ordningen hade Europa fått en ny stormagt, ty sådan var
konungariket Italiens storlek och folkmängd, sådana voro dess
kraftelementer, att om denna stat egde bestånd måste för
den samma en plats öpnas i stormagternas råd. En fråga
kunde dock göras, om den nya ledamoten var välkommen i
1) Das Staatsarchiv, T. I, n:o 8.
:.) Rösterna upgifvas på följande sätt:
Markerna: 133,783 ja, 1,212 nej,
Umbrien: 97,075 » 380 »
Ghillany, Europ. Chronik, T. II, p. 547—548.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
