Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•468
farenheten att de krigiska och revolutionära elementerna 3
verkligen läto sig tämjas och samhällsordningen var säker, j
Men öppet erkändes att Italiens fordran på Venetien och |j
Rom var oeftergiflig, Italien beviljade blott anstånd på obe- I
stämd tid med dessa fordringsanspråk.
D) Venetien och Rom. Huru långvarigt detta anstånd e
skulle blifva måste nu bero på tidens omständigheter. Det t
vet hvar man huru dessa fogade sig till förmån för Italien. ■
Det preussisk-österrikiska kriget (1866) gaf Venetien åt Ita- ,
lien och det preussisk-franska (1870) gaf Rom. Om det j
förra behöfver blott erinras att Italien i förbund med Preus- |
sen drog i härnad mot Österrike och väl icke sjelf eröfrade i
Venetien, men erhöll detta land i följd af Preussens seger i
Tyskland. Sättet var sådant att Venetien afträddes af Öster- ij
rike till Fransmännens kejsare och blef af honom försatt i 1
tillfälle att genom allmän folkomröstning besluta sin förening j|
med konungariket Italien. Allt detta är ofvanföre närmare ,
beskrifvet. Men Rom fattades.
Den romerska frågan var likväl aldrig hvilande. Di-1 j
plomatien arbetade med största flit, men ringa framgång, i |
Italien kunde icke släppa tanken på Rom, Italien egde sig :
sjelf, men egde icke sin hufvudstad. Påfven åter kunde icke:l
afsättas lik en vanlig furste och de stora katholska mag- i j
terna kunde icke låta honom falla, ty bakom den helige fa- .
drens namn stod de många millionerna katholikers folktro. I
Detta är den grundval, som gör påfvestolen stark mot del
väldigaste angrepp, att påfvemagten hvilar på en andlig
grund. Stor må motsatsen vara mellan tidehvarfvets
frihetsrörelser å ena sidan och påfvedömet å den andra, men
här gäller ordspråket: »les extremes se touchent»
(motsatserna mötas), ty på båda sidorna ligger djupaste grundvalen
i andens verld. Den heter på ena sidan den allmänna
meningen, folkviljan, massornas känslor och passioner. Men
på andra sidan ligger magtens grundval likaledes i en
allmän mening, en folkvilja, man kunde säga folkfanatism.
Det är en annan allmän mening, en annan folkvilja, der äro
andra känslor, andra passioner på den ena och den andra
sidan. Här talas om tankens frihet, ordets frihet, allés lika
rätt och jämlikhet, der åter svaras med talet om den helige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
