Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•474
Gud allena i himmelen, men icke inför någon menniska på
jorden»1).
Det kan icke nekas att påfvens ståndpunkt var den
klaraste, den mäst afgjorda och bestämda bland
allesamman och påfven, så värnlös han i sig sjelf var, så var han
likväl i besittning af all den förmån, som en enkel ocli
bestämd hållning medför. Alla de öfriges ställning var
sväfvande, osäker, tvetydig. Österrike och Spanien ville
bestämdt hjelpa påfven, men kunde ej, vågade ej göra det för
franske kejsarens skull. Och denne monark åter, äfven han
ville hjelpa påfven, men blott på ett visst sätt, till en viss
grad, han ville hjelpa påfven att behålla det, som han hade
qvar, men icke att återfå det, som han hade förlorat.
Franske kejsaren ville vara påfvens beskyddare, men ban ville
också vara konungariket Italiens vän. Han ville icke tillåta
att någon förhindrade Italiens förening eftersom nu den
saken en gång var gjord, påfven fick umbära Romagna,
Umbrien och Markerna, men Italien fick icke taga Rom.
Franske kejsaren ville två motsatta saker, Italiens förening
och påfvens magt öfver Rom. Må hända när man ser
kejsar Napoleon III tala ocli handla på detta sättet får man
ihågkomma att det, som Italien nu ville göra, var det samma
som kejsar Napoleons höge ättefader Napoleon I på sin tid
hade gjort, han hade verkligen beröfvat påfven all dess
verldsliga magt, det passade icke rätt för arfvingen af den
napoleoniska politiken att upställa kyrkostatens
okränkbar-het lika ovilkorligt som Spanien och Österrike det gjorde.
Och icke heller kunde han, som sjelf liade bygt sin
kejserliga thron på folksuveränetetens grundval, binda sig så som
Österrike och Spanien vid legitimitetens rätt. Men på samma
gång har han dock beslutit att ej låta påfven aldeles falla.
En politik, sådan som denna, som vill förena det oförenliga,
kan ej i längden ega bestånd. För att åtminstone till en
tid bevara sin ståndpunkt behöfver han en mycket stor och
säker, befallande magt. En sådan magt trodde sig kejsar
Napoleon ega och egde den verkligen på den tiden.
1) Påfvens svar genom Kardinal-Statsekreteraren Antonelli till
engelske ministern i Rom d. 25 okt. 1862. Das Staatsarcliiv, T. IV, n:o 513.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
