- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Förra delen /
483

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•483

mera blifvit hvilande. Må hända tviflade kejsar Napoleon
pä Italiens förmåga att upfylla förbindelser, så aldeles
stridande mot det högljudda ropet om Rom. En »garanti» var
förlorad genom Cavours bortgång ur lifvet och Italien hade
ju också sedermera framställt belt andra förslag. Men nu var
italienska regeringens afsigt att efter skrifvelsen den 9 juli
1863 uptaga den underhandling, som hade afstadnat efter
Cavours död. Franska regeringen ansåg likväl icke
tidepunkten lämplig ocli frågan blef hvilande ännu ett år, men i
juni månad 1864 lärer tidepunkten ansetts vara lämplig och
underhandlingen öpnades. De anbud, som Italien då gjorde,
— samma vilkor, som innefattas i septemberfördraget —
synas varit för Frankrike tillfredställande, blott ett fattades,
Italien borde gifva någon »faktisk garanti»*), som kunde
ingifva säkerhet att fördraget upfyldes. En sådan begäran
var mycket billig, frågan var blott hvari den »faktiska
garantien» skulle bestå. Då väckte en af de italienske
un-derhandlarena den tanken att hufvudstadens flyttning från
Turin men till annan ort än Rom kunde blifva den faktiska
garanti, som Italien erbjöd. Man behöfver sätta sig in i
den diplomatiska tankegången för att begripa huru en
sådan handling kunde innehålla någon garanti. Denna
tankegång synes varit följande. Italien hade alltid fört det talet
, att Rom skulle vara rikets hufvudstad, men om nu Italien
förlade sin hufvudstad till annan ort än Rom, vore ett
tecken gifvet för bela verldens ögon att Italien icke hade
sin tanke oaflåtligt fästad på Rom. Hufvudstadens flyttning
från Turin hade sina skäl äfven oafsedt Rom, men hade icke
kunnat afgöras så länge frågan om Rom var sväfvande.
Detta talet lärer behagat kejsar Napoleon och bemöttes med
svar att om italienska regeringens mening vore sådan, kunde
saken lätt vara afgjord. Så blef hufvudstadens flyttning
priset för Frankrikes löfte att låta sina trupper utrymma
kyrkostaten 2).

1) »garantie de fait».

2) Skrifvelse från italienske ministern i Paris om underhandlingens
gång. Das Staatsarchiv, T. VII, mo 1720.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/1/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free