Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•514
ingen mohamedan fick der d. v. s. på den sidan af floden,
som tillhörde Wallachiet, hafva fast bostad. De
mohame-daner, som egde fastigheter på venstra Donaustranden,
för-pligtades att inom viss tid sälja denna sin egendom.
Lägger man härtill de särskildta fri- ocli rättigheter, som
beviljades eller stadfästades, samt den allmänna förklaringen
att furstendömena voro fullkomligt oberoende i afseende på
den inre förvaltningen, så kan sägas att efter freden i
Adrianopel hade Turkiet ej mycken magt öfver dessa
länder utom att de betalade skatt. Ty skattskyldiga voro de
likväl1).
Freden i Adrianopel stadfästades genom fördraget i
Un-kiar-Iskelessi (äfven kalladt fördraget i Constantinopel) år
1833 och genom fördraget i Balta-Liman år 1849, hvilket
sist nämnda fördrag afslutades sedan Ryssland och Turkiet
liade gemensamt undertryckt revolutionsförsöket i
Wallachiet2). — Fördraget i Balta-Liman innehöll för öfrigt
åtskilliga föreskrifter rörande furstendöm^nas inre författning,
som nu åter igen reglerades fördragsmässigt af bägge
magterna. Ett undantag gjordes från regeln om hospodarernes
val för lifstid, nämligen att för denna gång skulle
hospoda-rerne utses blott för sju år och icke genom val; Sultanen
egde att utnämna dem3).
2. Pariserfreden 1856. Allt detta visar hvad det ryska
protektoratet liade uträttat. Turkiets välde var ej mycket
värdt, men magten, som inskränkte den turkiska, var den
ryska. Sjelfständiga voro dessa furstendömen visst icke,
här beslutes om deras öden, här lagstiftas om deras
författning aldeles enväldigt, icke af dem sjelfva, men af
Ryssland och Turkiet. Herradömet, som hvilar öfver dem, är
dubbelt, de hafva två herrar, den ene af desse är deras
beskyddare mot den andre, men med beskyddet följer icke
politisk frihet. Det brukar så alltid vara när en magt skall
1) Art. 5 och bilagan (traité separé) hos de Mårtens et de Cussy,
T. IV, p. 223, 228 och Ghillany, T. II, p. 287, 291.
2) Jfr. öfv. p. 311.
3) Fördraget i Unkiar-Iskelessi hos Ghillany, T. II, p. 294 och
fördraget i Balta-Liman hos de Mårtens et de Cussy, T. VI, p. 291
och Samwer, T. I, p. 378.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
