Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•516
s. k. Divan eller representerande församling, sammansatt på
ett sådant sätt, som kunde »representera alla
samhällsklassers interessen», således en slags nationalförsamling. Men
dessa divaner skulle icke hafva beslutande magt. Der skulle
derjämte församlas en kommitté i Bucharest (Commission
Speciale), utnämnd af de garanterande magterna och vid
dess sida skulle finnas ett ombud för Turkiet (Commissaire
de la sublime Pörte). Hos denna myndighet skulle
diva-nerna andraga folkets önskningar och förslag, men
»kommissionen» egde icke heller den afgörande magten. Dess
up-drag var att hos de garanterande magterna framställa
förslag, hvarefter det slutliga afgörandet skulle bero på
mag-ternas konferens sins emellan och med Turkiet.
Fursten-dömenas folk egde således blott initiativ, men ingen
beslutande magt öfver sin egen författning.
Under de förhandlingar, som nu kommo att ega rum,
framträdde en ny tanke, båda furstendömenas förening till
en enda stat. Denna tanke var icke skyddsmagternas, icke
Turkiets, men den fäns hos furstendömenas folk och
uttalades med högljudd stämma. Med föreningen skulle följa de
förenade furstendömenas förvandling till ärftlig monarki
under en furste, utsedd bland någon af Europas regerande
dynastier.
Detta beviljades icke eller åtminstone högst
ofullständigt. Skyddsmagternas och Turkiets fördrag, afslutadt i Paris
d. 19 aug. 1858, innehåller en grundlag för »de förenade
furstendömena Moldau och Wallachiet», men föreningen var
ej mera fullständig än att hvardera furstendömet skulle
hafva sin egen regering, Hospodar, och sin egen
lagstiftande representation. Men derjämte skulle finnas en för båda
länderna gemensam centralkommitté (commission centrale)
och förhållandet mellan dessa myndigheter bestämdes på
särskildt sätt för gemensama ärender (lois d’interet commun)
och för ärender, som rörde blott endera landet (lois d’interet
special). I förra fallet egde centralkommittén att förbereda
sakerna, men beslutande rätten tillhörde de särskildta
församlingarne (art. 6, 33, 36). I senare fallet egde dessa
församlingar naturligtvis också beslutande rätt, men
centralkommittén egde att yttra sig innan hospodaren stadfästade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
