Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•530
Det betänkliga för Europa var icke att paschan af
Egypten fick ett större ståthållardöme, men att Turkiets
öde bestämdes af Ryssland allena var visserligen en
betänklighet. Tv Rysslands öfvertag i orienten blef nu mycket
stort. Den, som är en annans beskyddare, blifver lätt hans
herre. Den ryska politikens öfvermagt blef i dagen lagd
genom fördraget mellan Ryssland och Turkiet i
ünkiar-Iskelessi d. 8 jul 1833.
Detta fördrag skulle nu vara ett ömsesidigt
försvarsförbund, men de närmare bestämmelserna voro sådana att
Ryssland åtog sig att försvara Turkiet d. v. s. tog Turkiet
under sitt fortfarande beskydd. Innehållet var nämligen
sådant, att om Turkiet kom i behof af bistånd skulle
Ryssland understödja Turkiet med så stor krigsmagt, som de
båda magterna ansågo för tillfället erforderlig. Nu skulle
väl enligt ordalydelsen i fördraget Turkiet också bistå
Ryssland vid behof, men denna punkt blef genom en särskild
vid fördraget bilagd artikel aldeles undanskjuten. Kejsaren
af Ryssland förklarade sig ej skola fordra något militäriskt
bistånd af Turkiet. Men denna befrielse från skyldigheten
att låna sin krigsmagt åt Ryssland fick Turkiet betala med
en annan förmån, som Ryssland säkerligen värderade
mycket mera än några turkiska hjelptrupper; Turkiet förband
sig att stänga Dardanellerna för alla främmande krigsskepp.
Detta var priset, som Ryssland tog. Det kostade Turkiet
intet, men var af stort värde för Ryssland. Det betydde att
Svarta hafvet blef en rysk-turkisk insjö. Och Turkiet blef
i verkligheten ett ryskt lydland. Det tager sin hjelp, sitt
beskydd af Ryssland, men det gifver ingen hjelp till baka,
kejsaren af Ryssland vill spara Turkiet »de svårigheter, som
skulle upkomma för Turkiet om detta land skulle bistå
Ryssland med härsmagt». Sådan var ordalydelsen,
verkligheten kan så uttryckas: den mägtige beskyddar den svage,
sjelf behöfver han ingen hjelp1).
Fördraget i Unkiar-Iskelessi rörde Turkiets försvar mot
hvilken fiende som helst, men den fiende, som snarast kunde
förmodas komma, var Mehemed Ali i ett nytt upror.
1) Fördraget hos de Maktens et de Cussy: T. IV. p. 386 och
Ghillany: Diplom. Handbuch, T. II, p. 296 jfr. Guizot, 1. c. T. IV, 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
