Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•532
nens suveränetet skulle hållas i helgd, skattskyldighet skulle
finnas, paschan vara bunden af turkiska rikets statsfördrag
och lagar, samt den egyptiska armén utgöra en del af
Turkiets krigsmagt.
Dessa vilkor skulle föreläggas paschan med mycket
kort betänketid. Antog ban dem icke inom tio dagar var
sultanen fri från sitt löfte att gifva honom en del af
Syrien; antog paschan icke dessa vilkor inom» ytterligare tio
dagar skulle löftet om den ärftliga besittningen af Egypten
förfalla.
Och utan afseende på hvad paschan kunde komma att
besluta förbundo sig England och Österrike att låta sin
sjö-magt i Medelhafvet bevaka farvattnet utanför Syrien och
Egypten. För den händelse åter att Mehemed Ali afslog de
erbjudna vilkoren och lät sin härsmagt anrycka mot
Constantinopel skulle de fyra magterna upträda till den
turkiska hufvudstadens försvar. Men på samma gång förbehöllo
sig de fyra magterna att Turkiet för framtiden skulle hålla
Dardanellernas sund tillstängdt för hvarje främmande
krigskepp *).
Det, som Ryssland enligt fördraget i Unkiar-Iskelessi
skulle ensamt utföra, gjordes nu af de öfriga gemensamt
med Ryssland. Deruti låg skilnaden. — Och en annan
skilnad var att Dardanellerna nu stängdes för alla främmande
krigskepp, äfven Rysslands, hvaremot enligt fördraget i
Unkiar-Iskelessi Ryssland hade vägen öppen, men samma väg
var stängd för hvarje annan magt2).
Men från detta fördrag var Frankrike uteslutet eller
hade uteslutit sig sjelf. Det, som nu skulle följa, måste
derpå bero om Frankrike för sin egyptiska politik ville
trotsa ett europeiskt krig. Ett sådant måste inträffa om
\) Fördraget i de Mårtens et de Cussys samling, T. V, p. 42
och hos Ghillany: Dipl. Handbuch, T. II p. 303.
2) Sådfin synes meningen varit, ehuruväl innehållet är det samma
i Unkiar-Iskelessifördragets hemliga artikel 1833 och Londonfördraget
1840, utom att det senare fördraget nämner icke blott Dardanellerna,
men äfven det andra sundet Bosporus samt att Londonfördragets
förbud för krigskepp att passera Dardanellerna endast gäller under tider,
då Turkiet befinner sig i fredstillstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
