Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
Vidare yttrades i det förra förordet, att det kan efter
olika tycken bedömas, huru vida »inledningen» är för lång
och vidlyftig eller för kort och knapphändig eller möjligtvis
lagom stor. Säkert är att det är svårare att begränsa ett
arbete sådant som detta än att utsträcka det samma i en
omätlig vidlyftighet. Hade framställningen kunnat göras
mera utförlig skulle författaren i visst afseende vunnit derpå.
Ty då hade det blifvit möjligt att mera fullständigt förklara
vissa yttranden, hvilka nu blott innehålla antydningar och
det skulle då varit lättare att undvika missförstånd.
Det talades också i förra delens förord om svårighet att
undvika omsägningar. Denna svårighet har i denna senare
del varit nästan ännu mera oundviklig. Så t. ex. i
redogörelsen för de särskilda dynastiernas härkomst och huru
de kommit till sin magtegande ställning har det icke kunnat
hindras att samma innehåll har till en del återkommit, som
förut omtalades i den korta öfversigten af hvarje stats
historiska upkomst. Men författaren tror just icke att
någon skada dermed är gjord. Ty fastän talet handlar om
samma sak, handlar det likväl om den saken, ur olika
synpunkter betraktad, och frågan, som skulle besvaras, är icke
den samma på båda ställena. Hon lyder på ena stället så:
huru hafva de särskilda staterna hvar för sig upkommit?
på andra stället lyder hon åter så: huru hafva Europas nu
lefvande dynastier upkommit?
Såsom i förra delen så är ock i denna del
framställningen mera utförlig på vissa ställen, i andra stycken åter
kortare. Skilnaden beror hufvudsakligen på den
föreställning författaren hyser om de särskilda ämnenas större eller
mindre vigt och allmänna betydelse. Det är väl i sin goda
ordning att dynastierna Bonaparte, Bourbon,
Habsburg-Lothringen m. fi. betraktas med något större upmärksamhet
än t. ex. dynastierna Reuss och Lippe. Det amerikanska
statsystemet är också mycket kortare behandladt än det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
