- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
III

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

III

europeiska. Ty med allt erkännande af Amerikas stora
betydelse for mensklighetens framtid kan dock i närvarande
tid Amerikas statskick icke för Europeer hafva samma
inte-resse som Europas. Det är sant att ett undantag från detta
omdöme får göras för de Förenta Staterna i Norra Amerika.
Deras historia och statskunskap är fullkomligt lika förtjent
af upmärksamhet som något som helst bland länderna i
Europa. Derföre har också ett deremot svarande utrymme
blifvit åt dem i denna »inledning» egnadt.

Slutligen har det velat visa sig, att ehuru meningen
endast har varit att inleda läsaren i Europas och Amerikas
statskunskap, sammanhanget dock fordrade att icke lemna
de öfriga verldsdelarne aldeles obetraktade. Men åt dem
har dock i ett så begränsadt arbete som detta blott en
mycket hastig blick kunnat egnas. Derföre hafva de icke heller
blifvit nämnda på titelbladet.

Sverige har i denna del likasom i förra delen blifvit
intaget i den allmänna beräkningen af Europas beståndsdelar,
men är deremot uteslutet ur det hufvudstycket, som handlar
om hvarje särskild stats historiska upkomst, statsförfattning
och beståndsdelar. Orsaken, hvarföre så har skett, är lätt
att finna. Sverige bör i en svensk bok, skrifven för
Svenskar, framställas mycket utförligare än som här kunnat ske.
Ett särskildt arbete om Sverige vore behöfligt.

Slutligen borde författaren kanske tala något om fel
och brister och bedja om ursäkt. Somlige författare pläga
så göra. Det tjenar dock ej till mycket. Ty när en
menniska talar mycket om sina egna brister och fel är fara
värdt att man icke tror honom rätt d. ä. man tror icke att
han menar upriktigt. Den verkliga anspråkslösheten talar
icke gerna om sig sjelf. Att författaren icke är aldeles
blind af egenkärlek torde visa sig af första stycket i detta
förord. För öfrigt är det så, att om en bok är mycket dålig,
är det oförsvarligt att hafva utgifvit honom och det felet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free