Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
denliet i samhället var sådan att deras ombud ej kunde
umbäras i riksförsamlingen. Deras andel i representationen
härledde sig således ur ett praktiskt behof, men icke ur
någon lärd theori för samhällsläran. — Derföre var det icke
heller gifven sak att aha städer valde ombud. Bland
Englands städer funnos åtskillige, som icke hade plats i
parlamentet, hvilket förhållande i senare tider föranledde stora
oformligheter , i parlamentets sammansättning. Men de
städer, som hade fått gammal häfd att taga del i parlamentet,
utgjorde emellertid en ny och egen, folkvald beståndsdel.
d) Underhusets organisation genom föreningen af [-grefs]kapernas-] {+gref-
s]kapernas+} och städernas omlnid. Två folkvalda
beståndsdelar funnos således i parlamentet, grefskapernas riddare
och städernas ombud. Hvardera af dem hade sitt eget
up-hof, olika sins emellan. Här var i sjelfva verket en
tredelning, de store baronerne d. ä. Lordernes hus, grefskapernas
riddare och städernas ombud. Här fans anledning till en
representation på tre kamrar. Men sådant blef förhållandet
icke under den följande tiden. Grefskapernas riddare och
städernas ombud förenade sig till en gemensam församling,
som blef underhuset. Tiden då detta blef en afgjord,
stående sed kan ej närmare bestämmas än till midten af
1300-talet. Från den tiden har parlamentet varit en representation
på två kamrar, öfverhuset (House of Lords) och underhuset
(House of Commons):
e) Parlamentets magt och beslutande rätt var under
medeltiden mycket obestämd och mycket osäker. Ingen
allmän grundlag hade skrifvit gränsen mellan kronans magt
och parlamentet. Allt berodde på förmågan att göra sig
gällande och denna åter berodde på tidens omständigheter,
som kunde vara mycket omvexlande; s. k. chartor,
fri-hetsbref, privilegier beviljades, framtvingades, men visade
sig emellanåt otillräckliga mot monarkernes godtycke. Under
dessa omvexlingar utvecklade sig häfd och prejudikater,
som blefvo grundval för följande tiders statsrätt. Men
halden var icke oafbruten, prejudikaterne stridde mot
hvarandra. Vid vissa tillfallen var parlamentet mycket mägtigt,
men det var icke alltid så. Beskattningsrätten tillhörde
parlamentet, men regeringen hade prejudikater att vissa skatter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
