Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
i synnerhet indirekt beskattning, kunde kräfvas utan
parlamentets beslut. Lagstiftande magt utöfvades af parlamentet,
men exempel funnos att detta skedde pä ett mycket
ofullständigt sätt så att parlamentets lagstiftande beslut icke alltid
fingo gälla. Kontrollerande myndighet öfver finanserna och
äfven en slags ministeransvarighet hade sina exempel, men
det var långt ifrån att parlamentet hade någon jämn och
stadig häfd för denna sin myndighet. I allmänhet låg inom
sjelfva parlamentet öfvervigten hos Lordernes hus,
underhuset var i stort behof af de store magnaternes ledning för
att göra sig gällande. Men för particheferne bland de store
visade det sig också såsom en sak af stor vigt att kunna
räkna på underhusets bistånd. — På detta sätt hade
England redan under medeltiden en ganska långt utvecklad
konstitutionel författning, men utan bestämda gränser mellan
kronans rätt och parlamentets. Detta den engelska
statsrättens obestämda skick blef af stor vigt för efterföljande
tider, ty deruti låg anledningen till stridigheter, hvilka
slutligen uplågade i den stora revolutionen på 1600-talet och
ej slutades förr än år 1688, då i följd af revolutionens
utgång parlamentets sjelfständighet blef ovägerligen afgjord.
4. Parlamentet under huset Tudor (1485—1603). Det
tidehvarf, då huset Tudor regerade i England, utmärktes af
konung aniagtens öfvervigt, hvilken befordrades genom flere
orsaker. De långa borgerliga krigen mellan de kungliga
husen Lancaster och York (Röda och Hvita Rosen) hade
ödelagt den mägtiga aristokratien, lordernes hus var
försva-gadt och underhuset hade icke mera samma mägtiga stöd
hos lorderne som förut. Härtill kom reformationen som
medförde en stor förändring i Öfverhusets sammansättning i (lef
att en stor mängd kyrkliga lorder försvunno. Lordernes
hus hade utgjorts icke blott af den högre adeln, men äfven
af kyrkans prelater och ej blott af biskopar men äfven af
en stor mängd abboter, hvilka nu, då klostren uphäfdes,
försvunno. Biskoparne qvarstadnade i öfverhuset, men
deras ställning var förändrad, konungen var blifven kyrkans
öfverhufvud och biskoparne berodde af honom. Men om
således konungamagten nu var den öfvervägande var denna
öfvervigt dock ej något fullkomligt envälde. Parlamentet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
