Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(1) Dt t borgerliga kriget (1642—1646) innebar likväl
ieke konungens afsättning. Parlamentet förde krig mot
konungen, men ännu alltid under förutsättning att ban var
Englands rätte konung ocli krigets mål skulle vara att
komma till fördrag med konungen om parlamentets fri- och
rättigheter. Detta lyckades icke men kriget slutade med
konungens nederlag ocli fångenskap (1646).
c) Partistriderna i parlamentet (1646—1640). Konungen
var nu öfvervunnen, men dock ej från thronen afsatt, det
mål, som söktes, var ännu alltid att komma öfverens med
konungen om vissa vilkor, hvarunder regeringen skulle åt
honom åter öfverlemnas. Men detta misslyckades
ouphör-ligt och under tiden fördes häftiga partistrider inom
parlamentet samt mellan parlamentet och armeen. Slutet blef att
militärmagten (armén) underkufvade den borgerliga styrelsen
(parlamentet), hvarefter konungen blef stäld för domstol, till
döden dömd och aflifvad (1649) samt konungavärdigheten
afskaffad.
f) Republiken och militärdespotismen under Cromwell
(1649—1660). England var nu republik, men denna
republik lyckades aldrig ernå någon stadgad form och ordning.
Partistriderna ledde nn derhän att Oliver Cromwell intog
herraväldet med militärdespotismens medel och regerade
nästan enväldigt till sin död (1658). Under honom var
England i sjelfva verket en monarkisk stat, men utan någon
stadgad ocli bestämd statsförfattning. Cromwell lyckades
aldrig grundlägga någon afgjord ordning för framtiden.
Hans regering blef aldrig något annat än en diktatur för
tillfället och efter hans död följde åter de republikanska
partistriderna till dess slutligen parlamentet återkallade den
aflifvade konungens son och återstälde monarkien (1660).
g) Restaurationen (1660—1669). Kon. Carl II:s och
hans broders kon. Jakob II:s regeringstid benämnes
vanligen med namnet restaurationen, det återstälda
konungadömet. Detta återstäldes utan att någon bestämning gjordes
om de gamla tvistiga frågorna angående kronans och
parlamentets rätt. Också framträdde mot desse konungars
regering en konstitutionel opposition. Partierna delade sig med
benämningarne Torgs och Whigs. Med Torys menades den
enväldiga konungamagtens anhängare och detta parti hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
