- Project Runeberg -  Inledning till Europas och Amerikas Statskunskap / Senare delen /
103

(1876) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

103

att ministeren består af personer, som äro ledamöter af
parlamentet. Det vore nemligen en praktisk omöjlighet att
styra landet med en ministere, som icke hade röst ocli
stämma i parlamentet. Premierministerns vanliga titel är
Förste Lörd af Skattkammaren (First Lörd of the Treasnry)
d. v. s. att den, som innehafver detta embete, är ministerens
hufvudman. Embetet kan beklädas så väl af en lörd som
af en man ur underhuset. — En annan af ministrarne, Lörd
kansleren (Lörd High Chaneellor) måste alltid vara en lörd
emedan till hans embete hörer att vara ordförande (talman)
i öfverhuset. För öfrigt är embetet af juridisk natur. Lörd
kanslern står i spetsen för en af landets högsta domstolar.
— Finansministern deremot (Chaneellor of the Excheqaer)
måste alltid vara ledamot af underhuset emedan
tinansregle-ringen hufvudsakligen beror på detta hus.

b) Ministrarnes ansvarighet har sin juridiska form i
underhusets magt att ställa ministerens ledamöter under laga
åtal inför öfverhuset, hvilket då är domstol. Åklagaremagten
tillhör det ena huset, domaremagten det andra. — Men en
annan ansvarighet och den, som egentligen in praxi
förekommer, består i det ouphörliga meningsutbytet inom
parlamentet och regeringens derunder förekommande redovisning
för åsigter och handlingar. Visar det sig då att regeringen
icke besitter parlamentets förtroende eller öfverensstämmelse
saknas mellan regeringen och parlamentet, inträffar antingen
en ministerförändring eller att regeringen uplöser underhuset,
d. v. s. befaller nya val. Men om dessa val gifva sådant
utslag att regeringen icke heller i det nyvalda underhuset
kan göra sig gällande lärer väl ministerförändringen ej
kunna undvikas. Deremot kan bristande öfverensstämmelse
mellan regeringen och öfverhuset knappt göra en
ministerförändring nödvändig så vida nemligen regeringen har ott
fast och säkert stöd hos underhuset. Detta beror på den
öfvervägande magt, som underhuset i sjelfva verket besitter

i jämförelse med öfverhuset. Men en uplösning af öfverhuset

• -t ■» *
kan naturligtvis ej komma i fräga aldenstund ledamöterne

äro sjelfskrifne, och ej heller kan regeringen förskaffa sig

majoritet genom att på en gäng utnämna en stor mängd

nye lorder. En sådan handling är icke bokstafligen i lag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 23:16:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/euramstat/2/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free